Boka gratis konsultation
1 min läsning

    NPF – neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

    NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, är ett samlingsnamn för medfödda tillstånd som ADHD, autism och Tourettes syndrom. Hjärnan tar in och bearbetar information på ett annat sätt, vilket kan påverka koncentration, inlärning, socialt samspel och impulskontroll. NPF går inte att bota, men rätt stöd och anpassningar kan göra stor skillnad i vardagen.

    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Sofia Hjerling

    Vad är NPF?

    NPF står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är ett samlingsbegrepp för medfödda tillstånd där hjärnan tar in, sorterar och bearbetar information på ett annat sätt. Det kan påverka hur du tänker, lär dig, upplever omvärlden och agerar.

    NPF är inte en sjukdom utan en bestående funktionsnedsättning. Svårigheterna räknas som en funktionsnedsättning när de påverkar vardagen påtagligt, till exempel i skolan, på jobbet eller hemma.

    Hur mycket svårigheterna märks beror därför också på omgivningen. Med tydlig struktur och rätt stöd kan samma svårigheter märkas betydligt mindre.

    De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning.

    Risken för psykisk ohälsa, till exempel ångest och depression, är förhöjd vid NPF.

    Vilka diagnoser ingår i NPF?

    ADHD, autism och Tourettes syndrom räknas alltid som NPF. Även språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och specifika inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli brukar räknas som NPF.

    Det finns ingen fast officiell lista över NPF-diagnoser, och därför inget exakt svar på hur många NPF-diagnoser det finns.

    Gemensamt för de olika NPF-diagnoserna är att de påverkar hjärnans utveckling och märks redan under barndomen.

    ADHD och ADD

    ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär varaktiga svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå.

    ADD är samma diagnos utan den hyperaktiva delen och kallas i dag ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet.

    Personer med ADD är alltså inte synligt rastlösa, men kan ha stora svårigheter med att hålla fokus.

    I vardagen kan ADHD märkas som svårigheter att koncentrera sig på sådant som inte känns intressant, till exempel räkningar eller läxor. Många har också svårt att planera, slutföra uppgifter och fördela tid och energi under dagen.

    Hos vuxna kan hyperaktivitet oftare märkas som en inre rastlöshet än som tydlig fysisk aktivitet.

    Autism

    Autism, eller autismspektrumtillstånd, innebär svårigheter i socialt samspel och kommunikation samt specifika intressen och repetitiva beteenden. Du kan till exempel ha svårt att tolka ansiktsuttryck, ironi och outtalade regler i ett samtal.

    Många har ett starkt behov av rutiner och blir stressade när planer ändras med kort varsel. Sensorisk känslighet är också vanligt, vilket gör att ljud, ljus eller beröring kan kännas överväldigande.

    Autism är ett spektrum, och tillståndet kan därför se mycket olika ut från person till person. En del behöver stöd i många delar av vardagen, medan andra klarar studier och arbete men blir mycket trötta av sociala situationer.

    Aspergers syndrom

    Aspergers syftar oftast på autism utan intellektuell funktionsnedsättning och utan försenad språkutveckling.

    Aspergers syndrom är inte längre en egen diagnos. Sedan diagnosmanualerna DSM-5 och ICD-11 infördes ingår Aspergers i autismspektrumet. Den som redan har fått diagnosen behåller den, och begreppet används fortfarande i vardagsspråk.

    Intellektuell funktionsnedsättning (IF)

    Intellektuell funktionsnedsättning (IF), tidigare kallad utvecklingsstörning, är en bestående nedsättning av den intellektuella förmågan.

    IF påverkar bland annat förmågan att tänka abstrakt, lära sig nya saker och klara vardagen självständigt. Diagnosen delas in i fyra grader: lindrig, medelsvår, svår och grav.

    En psykolog ställer diagnosen efter ett begåvningstest och en bedömning av adaptiv förmåga, alltså hur väl personen klarar praktiska och sociala krav i vardagen.

    Är IF en NPF-diagnos?

    Ja, IF räknas ofta in bland NPF-diagnoserna eftersom tillståndet påverkar hjärnans utveckling från tidig ålder. Autism och intellektuell funktionsnedsättning förekommer också ofta tillsammans.

    Tourettes syndrom och tics

    Tourettes syndrom innebär att du under lång tid har både motoriska tics, som blinkningar eller ryckningar, och vokala tics, som harklingar eller olika ljud.

    Tics är plötsliga, upprepade rörelser eller ljud som kan vara svåra att hålla tillbaka. Många barn har tics som går över efter en tid, medan Tourettes syndrom innebär flera sorters tics som har funnits under längre tid.

    Symtomen debuterar oftast i förskole- eller tidig skolålder och minskar ofta under tonåren.

    Språkstörning

    Språkstörning, eller tal- och språkstörning (DLD), innebär att den språkliga förmågan är tydligt nedsatt jämfört med jämnåriga.

    Barnet kan ha ett begränsat ordförråd, uttala ord fel långt upp i åldern eller ha svårt att förstå vad andra säger. Språkstörningen beror inte på hörselnedsättning eller brist på stimulans.

    Diagnosen ställs oftast av logoped i förskoleåldern, när skillnaden mot andra barn blir tydlig.

    Dyslexi och dyskalkyli

    Dyslexi innebär specifika svårigheter med att läsa och skriva, framför allt att koppla ihop bokstäver med ljud.

    Dyskalkyli innebär motsvarande svårigheter med matematik, till exempel att förstå tal, mängder och räknesätt.

    Båda räknas som specifika inlärningssvårigheter och kan förekomma ensamma eller tillsammans med andra NPF-diagnoser, som ADHD.

    Dyslexi och dyskalkyli handlar inte om intelligens. En elev med hög begåvning kan därför ha stora svårigheter just med läsning eller räkning.

    Vad är en NPF-diagnos?

    En NPF-diagnos innebär att en utredning har visat att du uppfyller diagnoskriterierna för en neuropsykiatrisk diagnos.

    Svårigheterna ska ha funnits sedan barndomen och påverka vardagen påtagligt, även om de upptäcks först senare i livet.

    Samma diagnos kan se väldigt olika ut. Två personer med ADHD kan fungera helt olika beroende på bland annat begåvning, samsjuklighet och vilket stöd de får.

    Många har också drag av en NPF utan att uppfylla alla kriterier och får då ingen diagnos, trots att svårigheterna är verkliga.

    En neuropsykiatrisk diagnos kan ge en bättre förståelse för varför vissa saker alltid har varit svåra. Diagnosen kan också ge ord för svårigheterna och öppna för stöd som anpassningar i skolan, habilitering och behandling.

    Vanliga symtom vid NPF

    Symtomen vid NPF varierar mellan olika diagnoser och personer, och de kan också förändras med ålder och miljö.

    De vanligaste symtomen vid NPF är:

    SymtomBeskrivning
    Koncentration och uppmärksamhetDu har svårt att hålla fokus länge, särskilt på uppgifter som känns tråkiga. Tankarna vandrar iväg och du glömmer lätt vad du skulle göra.
    Impulsivitet och aktivitetsnivåDu har svårt att stoppa en handling innan den sker, till exempel att avbryta andra eller köpa saker i stunden. Aktivitetsnivån kan vara hög eller ojämn under dagen.
    Inlärning och minneEtt svagt arbetsminne gör det svårt att hålla flera instruktioner i huvudet samtidigt. Därför kan inlärningen ta längre tid och detaljer falla bort.
    MotorikDu kan upplevas som klumpig eller ha svårt med balans, bollsporter och handstil. Motoriska svårigheter är särskilt vanliga vid autism.
    Socialt samspelDu har svårt att läsa av andras signaler, turtagning och outtalade regler. Många kompenserar genom att härma andra, vilket kan kräva mycket energi.
    Att sortera intryckLjud, ljus och beröring kan kännas för starka eller märkas för lite. Miljöer som klassrum, kontorslandskap och köpcentrum kan därför snabbt bli tröttande.
    Planering och tidsuppfattningExekutiva funktioner, alltså hjärnans förmåga att planera, organisera och komma igång, fungerar sämre. Tiden försvinner och deadlines missas trots goda föresatser.

    Vad orsakar NPF?

    NPF har ingen enskild orsak, men ärftligheten är hög. Tvillingstudier visar att genetiska faktorer förklarar omkring 74 % av risken för ADHD (Faraone, Larsson, 2019).

    För autism landar motsvarande skattning på 83 % i en svensk registerstudie (Sandin, Lichtenstein, 2017).

    Resten av risken hänger ihop med miljön under fostertiden och med epigenetik, det vill säga hur miljön påverkar vilka gener som slås på och av.

    Kända riskfaktorer är för tidig födsel, förlossningskomplikationer, alkohol och infektioner under graviditeten. Barn som föds för tidigt får ungefär dubbelt så ofta en ADHD-diagnos (Franz, Bolat, 2018).

    Uppfostran orsakar inte NPF. Omgivningen kan däremot förstärka eller lindra svårigheterna, eftersom kaos och höga krav kan göra symtomen tydligare medan struktur och förståelse kan minska dem.

    Tecken på NPF hos barn

    Många tecken på NPF kan märkas redan under de första åren, men de kan se olika ut från barn till barn. Svårigheterna kan till exempel handla om koncentration, språk, socialt samspel, motorik eller hur barnet reagerar på olika intryck.

    I takt med att kraven ökar i förskolan och skolan kan vissa svårigheter bli tydligare. Ett barn kan till exempel få svårare att följa instruktioner, sitta stilla, leka med andra eller hantera förändringar och många intryck samtidigt.

    För att en NPF-diagnos ska kunna ställas behöver svårigheterna ha funnits under utvecklingsperioden.

    Samtidigt betyder enstaka tecken inte att ett barn har NPF. Det är hur svårigheterna ser ut över tid och hur de påverkar barnets vardag som behöver bedömas.

    Här är exempel på tidiga tecken vid olika NPF-diagnoser:

    Autism

    • Lyssnar inte på sitt namn
    • Har svårt med ögonkontakt
    • Radar upp leksaker i stället för att leka med dem
    • Pekar inte på saker för att dela intresse med andra
    • Intresserar sig för saker som snurrar
    • Luktar eller slickar på ovanliga saker
    • Går mycket på tå

    ADHD

    • Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten vid lek
    • Har svårt att vara lugn och sitta stilla
    • Springer ofta omkring
    • Lyssnar sällan på direkt tilltal
    • Svårigheter att följa instruktioner
    • Dåligt tålamod och svårt att vänta på sin tur
    • Lättdistraherad av yttre faktorer
    • Motoriska svårigheter

    IF

    • Svårigheter att läsa, skriva och räkna
    • Långsammare kognitiv utveckling i jämförelse med jämnåriga
    • Visar lite intresse för människor i sin omgivning
    • Leker inte som andra barn
    • Motoriska svårigheter
    • Svårigheter att spela enkla spel
    • Svårigheter att klä på sig själv

    Tourettes syndrom

    • Ofrivilliga och överdrivna grimaser eller blinkningar
    • Ryckningar i ben eller armar
    • Rastlöshet
    • Svårigheter att komma till ro
    • Koncentrationssvårigheter

    Tal- och språkstörning

    • Lär sig att prata senare än andra jämnåriga
    • Begränsat ordförråd
    • Uttalssvårigheter med vissa ljud eller ord
    • Pratar i korta meningar
    • Svårigheter att förstå vad andra säger
    • Säger ord i fel ordning

    NPF och samsjuklighet

    Det är vanligt att ha flera NPF-diagnoser samtidigt. Vanliga kombinationer är:

    • ADHD och autism
    • Autism och IF
    • Tourettes syndrom
    • ADHD och dyslexi

    Omkring 28 % av autistiska personer har även ADHD, en kombination som kallas AuDHD (Lai, Kassee, 2019). Vid Tourettes syndrom har nästan 86 % minst en psykiatrisk diagnos till, oftast ADHD eller tvångssyndrom (Hirschtritt, Lee, 2015).

    Risken för psykisk ohälsa är också förhöjd. Bland autistiska personer har omkring 20 % en ångestsjukdom, 13 % sömnproblem, 11 % depression och 9 % tvångssyndrom (Lai, Kassee, 2019).

    Utmattning är vanligt eftersom vardagen kan kräva mer energi. Vid ADHD är risken för missbruk förhöjd, medan ätstörningar är överrepresenterade vid autism.

    NPF i skolan och förskolan

    NPF kan påverka hur ett barn fungerar i skolan och förskolan, till exempel när det gäller koncentration, planering, socialt samspel och att hantera många intryck samtidigt.

    Med rätt anpassningar kan det bli lättare att ta in information, delta i undervisningen och orka med hela dagen.

    Ett NPF-anpassat klassrum kan till exempel ha fasta platser, avskärmade arbetsplatser och ett dagsschema som syns på tavlan. Tydlig struktur, förutsägbarhet, visuellt stöd och färre intryck kan göra skoldagen mer hanterbar.

    Enligt skollagen har elever rätt till stöd utifrån behov, inte utifrån diagnos. Skolan ska alltså kunna ge extra anpassningar eller särskilt stöd även innan en utredning är klar.

    Exempel på NPF-hjälpmedel:

    • Bildschema: Dagens aktiviteter visas i ordning med bilder. Barnet ser vad som händer härnäst och slipper oroa sig inför övergångar.
    • Visuell timer: Timern visar hur mycket tid som är kvar. Tiden blir mer konkret för elever med svag tidsuppfattning.
    • Hörselkåpor: Kåporna dämpar ljud i klassrummet. Det kan bli lättare att fokusera när bakgrundsljuden minskar.
    • Talsyntes: Datorn läser upp text. Elever med dyslexi kan då ta del av innehållet utan att fastna i avkodningen.

    NPF hos ungdomar

    NPF blir ofta tydligare i tonåren, eftersom kraven på planering och självständigt arbete ökar. Svårigheterna kan bland annat handla om de exekutiva funktionerna, alltså förmågan att planera, påbörja och slutföra uppgifter.

    Ungdomar med NPF kan därför uppfattas som lata, trots att dom vill men har svårt att få igång arbetet.

    Utanförskap kan bli vanligare när det sociala spelet blir mer komplicerat. Upprepade misslyckanden och känslan av att vara annorlunda kan bidra till låg självkänsla, psykisk ohälsa och skolfrånvaro.

    NPF hos vuxna

    Många får sin NPF-diagnos först som vuxna. Symtomen är ofta mindre synliga, eftersom många har lärt sig att kompensera med listor, rutiner eller extra ansträngning.

    Kompensationen kan fungera tills kraven ökar, till exempel vid ett nytt jobb, studier eller föräldraskap.

    Vanliga utmaningar för vuxna med NPF är att strukturera vardagen, hålla tider, sköta ekonomin och orka med arbetet. Eftersom vardagen kan kräva mer energi är risken för stress och utmattning förhöjd.

    En NPF-diagnos som vuxen kan väcka både lättnad och sorg: lättnad över att få en förklaring och sorg över år av missförstånd.

    Varför upptäcks NPF senare hos flickor?

    NPF upptäcks senare hos flickor eftersom deras symtom oftare är mindre synliga och därför kan missas. Flera NPF-diagnoser är vanligare hos pojkar, men skillnaden är mindre än man tidigare trott.

    Vid autism är könskvoten närmare tre pojkar per flicka än de fyra som ofta anges (Loomes, Hull, 2017). Flickor som uppfyller kriterierna löper dessutom större risk att inte få diagnos.

    ADHD utan hyperaktivitet är vanligare hos flickor. Flickor med ADHD är oftare tysta och drömmande än utåtagerande, och lärare reagerar därför mer sällan.

    Vid autism maskerar flickor oftare sina svårigheter, det vill säga härmar andras beteenden och döljer sina egna reaktioner för att passa in.

    Maskering kan vara ansträngande och leda till utmattning (Hull, Petrides, 2017). Resultatet kan bli ett mörkertal av flickor med NPF som inte får stöd i tid.

    Hur går en NPF-utredning till?

    En NPF-utredning görs av en psykolog och en läkare och kartlägger dina svårigheter från barndomen fram till i dag.

    Utredningen sträcker sig oftast över flera besök och består av följande delar:

    • Intervjuer med dig och, om möjligt, en närstående som känt dig sedan barndomen.
    • Skattningsformulär där du och närstående bedömer symtom och funktion i vardagen.
    • Begåvningstest och neuropsykologiska tester av till exempel uppmärksamhet och minne.
    • Bedömning av psykiskt och fysiskt mående, eftersom till exempel depression eller sömnbrist kan ge liknande symtom.
    • Återkopplingssamtal där du får resultatet, eventuell diagnos och förslag på stöd.

    Både barn och vuxna kan utredas, antingen via regionen eller privat. Ett NPF-test på nätet kan inte ställa diagnos, men det kan vara ett första steg inför en neuropsykiatrisk utredning.

    Kan NPF botas?

    Nej, NPF kan inte botas, eftersom det är en bestående funktionsnedsättning. Stöd, anpassningar och behandling kan däremot minska svårigheterna och göra stor skillnad i vardagen.

    Tidiga insatser ger bäst förutsättningar, och Socialstyrelsen rekommenderar därför stöd redan när behoven upptäcks, även innan en diagnos är ställd (Socialstyrelsen, 2022).

    Behandling av NPF

    Behandlingen av NPF beror på vilken diagnos personen har och vilka svårigheter som påverkar vardagen.

    Socialstyrelsens nationella riktlinjer för ADHD och autism lyfter bland annat läkemedelsbehandling vid ADHD samt psykoedukation och KBT vid samtidig ångest (Socialstyrelsen, 2024).

    Behandlingen kan bland annat innebära:

    • ADHD: Läkemedelsbehandling kombineras ofta med andra insatser, som KBT och psykoedukation, alltså kunskap om diagnosen och strategier för att hantera vardagen. Det finns flera olika ADHD-läkemedel, och valet av behandling anpassas efter individens behov.
    • Autism: Det finns ingen behandling av själva tillståndet. Stöd, anpassningar och psykoedukation kan i stället bidra till en mer fungerande vardag och göra det lättare att hantera olika situationer.
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF): Stöd ges bland annat via habiliteringen och kan exempelvis bestå av träning i vardagsfärdigheter, psykologiskt stöd och hjälpmedel.
    • Tourettes syndrom: Vid besvärande tics kan en specifik form av KBT användas, där personen lär sig känna igen känslan som kommer före ett tic och träna på en motrörelse. KBT och psykoedukation kan även användas vid samtidig ångest eller depression.

    Stöd och rättigheter vid NPF

    Personer med NPF kan få stöd från habiliteringen, som erbjuder kunskap, vägledning och träning för både dig och dina anhöriga.

    Habiliteringen drivs av regionerna och har olika yrkesgrupper, exempelvis psykologer, arbetsterapeuter och logopeder.

    Vid IF och autism kan du ansöka om stöd enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

    • Personlig assistans
    • Ledsagarservice
    • Kontaktperson
    • Korttidsvistelse
    • Boende med särskild service
    • Daglig verksamhet

    ADHD i sig innebär inte automatiskt rätt till insatser enligt LSS. Stöd vid ADHD ges därför ofta genom exempelvis vården och skolan, beroende på personens behov.

    Barn och ungdomar med IF kan ha rätt att gå i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. De kan också få stöd genom skolans elevhälsa och andra insatser som anpassas efter deras behov.

    Som vuxen kan du få stöd från din arbetsgivare, som kan anpassa arbetsuppgifter och arbetsmiljö utifrån dina behov.

    Patientföreningar som Attention och Autism Sverige kan också erbjuda information, stöd och gemenskap.

    Förälder till ett barn med NPF

    Att vara förälder till ett barn med NPF innebär ofta en vardag som kräver mer planering, tålamod och samordning med skola och vård.

    Konflikter kring påklädning, läxor och läggning är vanliga. Många föräldrar lever därför med långvarig stress, och risken för utmattning är förhöjd.

    Eftersom ärftligheten är hög har föräldrar ibland själva NPF, ofta utan att ha fått diagnos. Då kan det bli ännu svårare att skapa struktur för hela familjen.

    Återhämtning är avgörande för att föräldrar till barn med NPF ska orka på lång sikt. Stöd finns via föräldrautbildningar, habiliteringen och patientföreningar där du kan träffa andra i samma situation.

    Hur kan Kindly Care hjälpa vid NPF?

    Hos Kindly Care kan du eller ditt barn göra en privat NPF-utredning i Köpenhamn. Du möter svenska legitimerade psykologer och läkare som kartlägger dina eller ditt barns svårigheter och behov. Vi hjälper dig genom hela processen och guidar dig kring möjligheten till ersättning från Försäkringskassan.

    NPF-utredning i Danmark

    Hos Kindly Care kan du eller ditt barn genomgå en privat ADHD-utredning i Köpenhamn, ofta med möjlighet att komma igång inom fyra veckor. Du möter legitimerade psykologer och läkare som ser till helheten och kartlägger hur svårigheterna påverkar din vardag. Kostnaden för utredningen kan oftast ersättas av Försäkringskassan.

    Välkommen att boka en kostnadsfri konsultation, så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig.

    Gratis konsultation

    1. Ben-Sasson, A., Hen, L., Fluss, R., Cermak, S. A., Engel-Yeger, B., & Gal, E. (2009). A meta-analysis of sensory modulation symptoms in individuals with autism spectrum disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39(1), 1–11. https://doi.org/10.1007/s10803-008-0593-3
    2. Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., Mohr-Jensen, C., Hayes, A. J., Carucci, S., Atkinson, L. Z., Tessari, L., Banaschewski, T., Coghill, D., Hollis, C., Simonoff, E., Zuddas, A., Barbui, C., Purgato, M., Steinhausen, H.-C., Shokraneh, F., Xia, J., & Cipriani, A. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727–738. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30269-4
    3. Faraone, S. V., & Larsson, H. (2019). Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Molecular Psychiatry, 24(4), 562–575. https://doi.org/10.1038/s41380-018-0070-0
    4. Franz, A. P., Bolat, G. U., Bolat, H., Manitto, A. M., Santos, I. S., Silveira, R. C., Procianoy, R. S., Rohde, L. A., & Moreira-Maia, C. R. (2018). Attention-deficit/hyperactivity disorder and very preterm/very low birth weight: A meta-analysis. Pediatrics, 141(1), e20171645. https://doi.org/10.1542/peds.2017-1645
    5. Fournier, K. A., Hass, C. J., Naik, S. K., Lodha, N., & Cauraugh, J. H. (2010). Motor coordination in autism spectrum disorders: A synthesis and meta-analysis. Journal of Autism and Developmental Disorders, 40, 1227–1240. https://doi.org/10.1007/s10803-010-0981-3
    6. Hirschtritt, M. E., Lee, P. C., Pauls, D. L., Dion, Y., Grados, M. A., Illmann, C., King, R. A., Sandor, P., McMahon, W. M., Lyon, G. J., Cath, D. C., Kurlan, R., Robertson, M. M., Osiecki, L., Scharf, J. M., & Mathews, C. A. (2015). Lifetime prevalence, age of risk, and genetic relationships of comorbid psychiatric disorders in Tourette syndrome. JAMA Psychiatry, 72(4), 325–333. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.2650
    7. Hull, L., Petrides, K. V., Allison, C., Smith, P., Baron-Cohen, S., Lai, M.-C., & Mandy, W. (2017). “Putting on my best normal”: Social camouflaging in adults with autism spectrum conditions. Journal of Autism and Developmental Disorders, 47(8), 2519–2534. https://doi.org/10.1007/s10803-017-3166-5
    8. Lai, M.-C., Kassee, C., Besney, R., Bonato, S., Hull, L., Mandy, W., Szatmari, P., & Ameis, S. H. (2019). Prevalence of co-occurring mental health diagnoses in the autism population: A systematic review and meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 6(10), 819–829. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(19)30289-5
    9. Loomes, R., Hull, L., & Mandy, W. P. L. (2017). What is the male-to-female ratio in autism spectrum disorder? A systematic review and meta-analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 56(6), 466–474. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2017.03.013
    10. Piacentini, J., Woods, D. W., Scahill, L., Wilhelm, S., Peterson, A. L., Chang, S., Ginsburg, G. S., Deckersbach, T., Dziura, J., Levi-Pearl, S., & Walkup, J. T. (2010). Behavior therapy for children with Tourette disorder: A randomized controlled trial. JAMA, 303(19), 1929–1937. https://doi.org/10.1001/jama.2010.607
    11. Sandin, S., Lichtenstein, P., Kuja-Halkola, R., Hultman, C. M., Larsson, H., & Reichenberg, A. (2017). The heritability of autism spectrum disorder. JAMA, 318(12), 1182–1184. https://doi.org/10.1001/jama.2017.12141
    12. Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism: Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer. https://www.socialstyrelsen.se/publikationer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-adhd-och-autism–prioriteringsstod-till-beslutsfattare-och-chefer-2022-2022-10-8100/
    13. Willcutt, E. G., Doyle, A. E., Nigg, J. T., Faraone, S. V., & Pennington, B. F. (2005). Validity of the executive function theory of attention-deficit/hyperactivity disorder: A meta-analytic review. Biological Psychiatry, 57(11), 1336–1346. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2005.02.006