ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Tillståndet är ärftligt, påverkar människor från barndomen och kan behandlas med läkemedel, psykologisk behandling och praktiska anpassningar.
ADHD hos vuxna
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Hos vuxna kan ADHD märkas genom svårigheter med planering, organisering, tidsuppfattning och att få vardagen att fungera. Det kan också påverka relationer, arbete och återhämtning. Behandling anpassas efter individens behov och kan omfatta läkemedel, KBT och psykoedukation, tillsammans med stöd och strategier som underlättar dagliga aktiviteter.
Vad är ADHD?
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar bland annat uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulskontroll.
ADHD räknas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), vilket innebär att hjärnan fungerar på ett annat sätt. Svårigheterna finns sedan barndomen och kan påverka vardagen på olika sätt, exempelvis i skolan, på jobbet eller i relationer.
ADHD har inget med intelligens att göra och förekommer på alla begåvningsnivåer. En hög begåvning kan också göra att svårigheterna märks mindre under lång tid.
Olika former av ADHD
ADHD delas in i tre former beroende på vilka symtom som är mest framträdande:
- Kombinerad form: Personen har tydliga svårigheter med både uppmärksamhet och hyperaktivitet eller impulsivitet. Det är den vanligaste formen hos barn som får diagnos.
- Huvudsakligen ouppmärksam form (tidigare ADD): Svårigheterna handlar främst om koncentration, glömska och organisation, utan tydlig hyperaktivitet. Formen kallades tidigare ADD och kallas på engelska inattentive ADHD.
- Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form: Rastlöshet och impulsivitet dominerar, medan uppmärksamheten fungerar bättre. Formen är vanligast hos yngre barn.
ADD och ADHD är alltså inte två olika diagnoser, utan ADD var den tidigare benämningen för den huvudsakligen ouppmärksamma formen av ADHD. Vilka symtom som märks mest kan också förändras över tid.
Hyperaktiviteten minskar ofta med åldern, medan svårigheter med uppmärksamhet kan finnas kvar.
Vanliga ADHD symtom – checklista
1. Dåligt tålamod och impulsivitet
Du kan ha svårt att vänta på din tur i kön eller i ett samtal. Du kanske avbryter andra eller svarar innan frågan är färdig. Impulsiviteten kan också märkas genom spontana köp eller beslut som du ångrar senare.
2. Glömska
Du glömmer möten, räkningar och meddelanden trots att du har tänkt på dem flera gånger. Det är också vanligt att tappa bort saker som nycklar, plånbok eller telefon. Många beskriver en ständig känsla av att ha glömt något.
3. Svårt att uppskatta tid
Du kan missa tider och deadlines eftersom det är svårt att känna hur lång tid något tar. Det som ligger långt fram kan kännas avlägset tills det plötsligt är nära. Det kan bidra till prokrastinering, alltså att uppgifter skjuts upp till sista minuten.
4. Svårt med organisation och rutiner
Du kan ha svårt att planera, prioritera och veta i vilken ordning saker ska göras. Instruktioner i flera steg kan bli svåra att följa, eftersom du tappar bort delar på vägen. Även vardagliga rutiner som tvätt och matlagning kan kräva mycket energi.
5. Tankspriddhet och distraktion
Det kan vara svårt att hålla kvar fokus när många tankar pågår samtidigt. Ljud, rörelser och notiser kan lätt dra bort uppmärksamheten. Du kan därför tappa tråden i samtal, texter eller arbetsuppgifter.
6. Svårt att komma igång och avsluta
Du kan fastna inför en uppgift trots att du vill göra den. Det brukar beskrivas som ADHD-paralys. Samtidigt kan det vara lätt att börja på nya projekt med stor entusiasm men svårare att avsluta dem.
7. Hyperfokus
Hyperfokus innebär att du fastnar intensivt i något som intresserar dig, ibland i flera timmar. Under tiden kan du glömma mat, sömn och andra saker du behöver göra.
Det handlar alltså inte om att uppmärksamheten saknas, utan om att den kan vara svår att styra.
8. Känslosvängningar
ADHD kan påverka känsloregleringen. Känslor kan komma snabbt, bli starka och ta tid att lägga sig. Många upplever också RSD (rejection sensitive dysphoria), som innebär en stark känslomässig reaktion på kritik eller upplevt avvisande.
9. Rastlöshet, trötthet och sömnproblem
Rastlöshet kan märkas genom att du har svårt att sitta still, men också som en inre känsla av att hela tiden behöva göra något. Energin kan vara ojämn och många upplever perioder av stark trötthet under dagen.
ADHD och sömnproblem hänger också ofta ihop, eftersom det kan vara svårt att varva ner och somna.
Vad beror ADHD på?
ADHD beror på en kombination av genetiska faktorer, hjärnans funktion och miljö. Det handlar oftast om många olika faktorer som tillsammans påverkar risken för ADHD, snarare än en enskild orsak.
Ärftlighet
ADHD är en av de mest ärftliga neuropsykiatriska diagnoserna. Tvillingstudier visar att ärftligheten i genomsnitt är 74 % (Faraone & Larsson, 2019). Det betyder att genetiska skillnader har stor betydelse för varför vissa utvecklar ADHD och andra inte.
Gener som ökar risken för ADHD överlappar delvis med gener som är kopplade till exempelvis depression, autism och beroende. Det kan vara en av förklaringarna till att flera diagnoser ofta förekommer samtidigt.
Dopamin och hjärnans belöningssystem
Vid ADHD fungerar hjärnans signalsystem på ett annat sätt. Dopamin och noradrenalin är signalsubstanser som bland annat påverkar uppmärksamhet, motivation och hjärnans belöningssystem.
Studier har visat att personer med ADHD hade färre dopaminreceptorer och lägre aktivitet i hjärnans dopaminsystem än personer utan ADHD. Skillnaderna var också kopplade till svårare koncentrationsproblem (Posner et al., 2020).
Miljöfaktorer
Miljömässiga riskfaktorer för ADHD är bland annat för tidig födsel, låg födelsevikt samt rökning och alkohol under graviditeten.
Barn som föds extremt tidigt eller med låg födelsevikt har ungefär tre gånger högre risk att få ADHD (Faraone & Banaschewski, 2021).
Miljön orsakar däremot inte ADHD på egen hand, utan samverkar med genetiska faktorer. Uppfostran är inte en orsak till ADHD. En förutsägbar och stöttande miljö kan däremot göra det lättare att hantera svårigheterna i vardagen.
Hur vanligt är ADHD?
ADHD är vanligt i Sverige och antalet diagnoser har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Socialstyrelsen uppskattar att 10,5 % av pojkarna och 6 % av flickorna i åldern 10–17 år hade en ADHD-diagnos år 2022 (Socialstyrelsen, 2023).
Globalt uppfyller ungefär 5,9 % av barn och unga och 2,5 % av vuxna kriterierna för ADHD (Faraone & Banaschewski, 2021).
Fler pojkar än flickor får diagnosen under barndomen. Kvinnor får ofta diagnosen senare, och i vuxen ålder är skillnaden mellan könen i Sverige mindre.
ADHD hos kvinnor
ADHD hos kvinnor upptäcks ofta senare än hos män, bland annat eftersom symtomen kan vara mindre synliga. Kvinnor och tjejer med ADHD har oftare inåtvända symtom som oro, dagdrömmande och utmattning än tydlig hyperaktivitet.
Könsskillnaden i diagnoser kan därför delvis bero på att ADHD-symtom hos flickor inte alltid känns igen (Young & Adamo, 2020).
Många kvinnor maskerar sina svårigheter genom att överprestera, förbereda sig extra noga och anpassa sig efter omgivningen. Det kan kräva mycket energi.
Vissa får först en annan diagnos, som ångest eller depression, innan ADHD upptäcks.
ADHD hos män
Hos pojkar och män syns ADHD oftare genom hyperaktivitet, impulsivitet och beteenden som märks tydligt av omgivningen. När symtomen påverkar skolan eller vardagen kan det göra att pojkar uppmärksammas och får en diagnos tidigare.
Hos vuxna män kan ADHD däremot vara svårare att upptäcka, särskilt vid huvudsakligen ouppmärksam ADHD. Om hyperaktivitet inte är ett tydligt inslag kan svårigheterna lätt missas, eftersom bilden av ADHD ofta förknippas med att vara rastlös och överaktiv.
Hur fungerar en ADHD-utredning?
En ADHD-utredning innebär att psykolog och läkare tillsammans går igenom symtom, funktionsförmåga och utveckling sedan barndomen för att bedöma om kriterierna för ADHD är uppfyllda.
Utredningen består av flera delar som tillsammans ger en helhetsbild:
- Bedömningssamtal: En psykolog eller läkare går igenom dina svårigheter och bedömer om en utredning är rätt väg.
- Självskattningsformulär: Du fyller i formulär om symtom och hur du fungerar i vardagen.
- Kognitiv testning: Psykologen undersöker exempelvis minne, uppmärksamhet och problemlösning för att få en bild av din kognitiva profil.
- ADHD-intervju: En strukturerad intervju går igenom diagnoskriterierna och hur svårigheterna sett ut både i dag och under barndomen.
- Anhörigintervju: En förälder eller annan närstående kan beskriva hur du fungerade som barn och hur du fungerar i dag.
- Läkarundersökning: Läkaren bedömer andra möjliga orsaker och psykiatriska tillstånd.
- Återgivning: Du får resultatet, eventuell diagnos och förslag på behandling och stöd.
Diagnoskriterier för ADHD
För att få en ADHD-diagnos behöver symtomen uppfylla flera kriterier enligt DSM-5 (American Psychiatric Association, 2013):
- Antal symtom: Minst sex symtom på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet-impulsivitet, eller minst fem symtom från 17 års ålder.
- Debut: Flera symtom ska ha märkts före 12 års ålder.
- Varaktighet: Symtomen ska ha funnits i minst sex månader.
- Flera livsområden: Symtomen ska finnas i minst två miljöer, till exempel hemma och i skolan eller på jobbet.
- Ingen bättre förklaring: Symtomen ska inte bättre förklaras av en annan diagnos, som ångest, depression eller missbruk.
Olika grader av ADHD
ADHD kan graderas som lindrig, medelsvår eller svår beroende på hur mycket symtomen påverkar vardagen (American Psychiatric Association, 2013).
- Lindrig ADHD: Personen har inte många fler symtom än vad som krävs för diagnos och svårigheterna leder till mindre problem i vardagen.
- Medelsvår ADHD: Symtom och funktionsnedsättning ligger mellan lindrig och svår.
- Svår ADHD: Personen har många eller några väldigt uttalade symtom som ger stora problem i skola, arbete eller sociala relationer.
Graderingen beskriver alltså hur mycket ADHD påverkar vardagen, inte hur mycket ADHD en person har.
ADHD och andra diagnoser – samsjuklighet
ADHD förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd:
- Autism: ADHD och autism förekommer ofta samtidigt, vilket brukar kallas för AuDHD. Kombinationen kan innebära både svårigheter med uppmärksamhet och socialt samspel.
- Ångest: ADHD och ångest kan förekomma samtidigt. Ständiga svårigheter med exempelvis glömska och planering kan bidra till oro i vardagen.
- Depression och utmattning: ADHD och depression förekommer ofta tillsammans. Långvarig stress och hög belastning kan också bidra till utmattning.
- Borderline (EIPS): Emotionellt instabilt personlighetssyndrom innebär bland annat stora svängningar i känslor och relationer. EIPS och ADHD kan överlappa i symtom som impulsivitet och känsloreglering.
- Beroende och alkohol: ADHD är kopplat till en ökad risk för alkohol- och drogproblem.
- Dermatillomani: Dermatillomani innebär att man återkommande river, klämmer eller pillar på huden, vilket kan leda till sår och andra hudskador. Tillståndet kan förekomma samtidigt som ADHD.
Vid samsjuklighet kan det behövas en samordnad behandling där alla diagnoser tas med i planeringen.
Behandling av ADHD
ADHD behandlas utifrån individuella behov och kan innebära läkemedel, psykologisk behandling och anpassningar i vardagen.
Medicin vid ADHD
ADHD-medicin kan minska symtom och förbättra funktionsförmågan hos både barn och vuxna. Forskning visar att läkemedelsbehandling kan ha god effekt vid ADHD (Cortese & Adamo, 2018).
Läkemedel vid ADHD delas in i två huvudgrupper:
- Centralstimulerande läkemedel, som metylfenidat och amfetaminpreparat, påverkar bland annat dopamin och noradrenalin.
- Icke-centralstimulerande läkemedel, som atomoxetin och guanfacin, verkar främst via noradrenalin.
Läkaren provar ut dosen stegvis och följer upp effekt och eventuella biverkningar.
Vanliga biverkningar är:
- Minskad aptit: Många äter mindre under dagen när läkemedlet verkar, vilket är särskilt viktigt att följa hos barn.
- Sömnproblem: Läkemedlet kan göra det svårare att somna om effekten håller i sig till kvällen.
- Huvudvärk och magont: Besvären är vanligast i början och kan minska efter några veckor.
Många är oroliga för att ADHD-läkemedel kan leda till beroende. Forskning visar däremot att läkemedelsbehandling inte behöver innebära en ökad risk för missbruk, utan snarare kan vara kopplad till en lägre risk (Chang & Lichtenstein, 2014).
Psykoedukation och KBT
Psykologisk behandling i form av KBT har visat sig kunna minska ADHD-symtom hos vuxna, särskilt när behandlingen kombineras med läkemedel (Lopez & Torrente, 2018). KBT kan ge konkreta verktyg för exempelvis struktur, tidshantering och känsloreglering.
Psykoedukation kan också vara effektivt. Det innebär att du får lära dig mer om ADHD och hur diagnosen kan påverka dig i vardagen. Psykoedukation kan göra det lättare att förstå sina svårigheter och hitta strategier som fungerar för dig.
Psykologisk behandling kan också erbjudas i grupp, till exempel genom kurser eller stödgrupper där du får kunskap, strategier och möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter.
Kan ADHD växa bort?
ADHD växer inte bort, men symtomen kan förändras med åldern. Hyperaktiviteten brukar minska, medan koncentrationssvårigheter kan finnas kvar. Många utvecklar också strategier och hittar miljöer som gör att ADHD påverkar vardagen mindre.
Hur är det att leva med ADHD?
Att leva med ADHD kan påverka många delar av livet, men hur mycket svårigheterna märks varierar från person till person.
För vissa är det framför allt koncentration och planering som blir svårt, medan andra märker större problem med impulsivitet, rastlöshet eller att få vardagen att gå ihop.
Som vuxen kan ADHD bland annat påverka arbete, relationer, ekonomi, rutiner och återhämtning. Det kan till exempel vara svårt att komma igång med uppgifter, hålla ordning på tider och saker eller avsluta sådant som har påbörjats.
Många vuxna med ADHD har också utvecklat strategier för att kompensera för sina svårigheter. Det kan fungera under perioder, men bli svårare när kraven ökar eller när vardagen förändras. För vissa kan det vara en anledning till att ADHD upptäcks först i vuxen ålder.
ADHD behöver därför inte innebära att du har svårt med allt. Många hittar sätt att fungera bra i delar av livet, samtidigt som vissa situationer kräver betydligt mer energi och planering än för andra.
ADHD på jobbet
ADHD på jobbet kan påverka bland annat koncentration, planering, tidsuppfattning och förmågan att komma igång med eller avsluta uppgifter.
Det kan till exempel märkas genom missade deadlines, svårigheter med monotona uppgifter eller att du lätt tappar fokus när det händer mycket omkring dig.
Samtidigt kan vissa med ADHD ha lättare att fokusera intensivt på uppgifter som känns intressanta eller stimulerande.
En arbetsmiljö som är anpassad efter dina förutsättningar kan göra det lättare att fungera på jobbet.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning ska arbetsgivaren fortlöpande ta reda på om någon arbetstagare behöver arbetsanpassning.
När ett behov har konstaterats ska arbetsgivaren utreda, genomföra och följa upp anpassningen (AFS 2023:2, 3 kap.). Arbetsanpassning kan till exempel innebära:
- Lugnare arbetsmiljö: En arbetsplats med mindre ljud och färre störande intryck kan underlätta koncentrationen.
- Anpassade arbetstider: För vissa kan det vara lättare att arbeta under tider då koncentrationen och energin är som bäst.
- Anpassade arbetsuppgifter eller arbetsfördelning: Arbetsuppgifter kan i vissa fall förändras eller fördelas på ett annat sätt.
- Tydliga prioriteringar: Hjälp att avgöra vad som är viktigast när flera uppgifter behöver göras samtidigt.
- Tydliga instruktioner: Uppgifter kan delas upp i mindre steg med en tydlig ordning.
- Regelbundna avstämningar: Korta avstämningar kan göra det lättare att hålla koll på uppgifter och deadlines.
Vilken arbetsanpassning som behövs beror på situation och arbetsuppgifter. Det finns alltså inte en bestämd lista över anpassningar som alla med ADHD har rätt till.
Arbetsgivaren behöver i stället utreda vilka anpassningar som kan göra det lättare för dig att fungera i arbetet och följa upp att de fungerar.
Tips för vardagen
Det finns flera strategier som kan göra vardagen med ADHD enklare:
- Dela upp uppgifter i små steg: Skriv ”ta fram dammsugaren” i stället för ”städa”. Ett konkret första steg kan göra det lättare att komma igång.
- Använd larm och påminnelser: Lägg in möten, mediciner och räkningar i telefonen med flera påminnelser.
- Prioritera sömn: Försök ha regelbundna sovtider och ge dig själv tid att varva ner på kvällen.
- Ät regelbundet: Många med ADHD glömmer att äta eller märker inte att de är hungriga. Regelbundna måltider kan ge jämnare energi.
- Planera in återhämtning: Lägg in pauser mellan krävande aktiviteter så att energin inte tar slut.
- Motionera: Fysisk aktivitet kan minska rastlöshet och göra det lättare att fokusera.
- Be om stöd: Berätta för närstående eller chef vad som är svårt och vilken hjälp som skulle underlätta.
- Prova body doubling: Body doubling innebär att du arbetar bredvid någon annan, fysiskt eller digitalt. Närvaron kan göra det lättare att komma igång och hålla fokus.
Stöd och hjälpmedel vid ADHD
Det finns olika former av stöd och hjälpmedel vid ADHD. Vilket stöd du kan få beror på dina behov och hur svårigheterna påverkar vardagen.
Stöd från kommunen
Kommunen kan i vissa fall erbjuda insatser som underlättar vardagen:
- Boendestöd: Hjälp med exempelvis struktur, ekonomi och vardagssysslor.
- Kontaktperson: Socialt stöd och hjälp att bryta isolering.
- Personligt ombud: Stöd i kontakten med myndigheter och olika samhällsinsatser.
- SIP: En samordnad individuell plan som samlar vård, kommun och andra aktörer kring en gemensam plan.
Ekonomiskt stöd och ersättningar
örsäkringskassan och Arbetsförmedlingen erbjuder olika former av stöd för personer som har nedsatt arbetsförmåga eller behöver extra stöd i vardagen:
- Omvårdnadsbidrag: Kan sökas av föräldrar som behöver ge ett barn med ADHD extra omvårdnad eller tillsyn.
- Aktivitetsersättning: Kan ges till unga vuxna vars arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år.
- Lönebidrag: Arbetsförmedlingen kan ge arbetsgivaren ekonomisk ersättning när en funktionsnedsättning påverkar en persons arbetsförmåga.
- Barnförsäkring: En barnförsäkring kan i vissa fall ge ersättning vid en ADHD-diagnos, men villkoren varierar mellan försäkringsbolag.
Ersättning bedöms utifrån försäkringens villkor och hur mycket funktionsförmågan är nedsatt.
Hjälpmedel
ADHD-hjälpmedel kan göra det lättare att hantera sådant som planering, tidsuppfattning och koncentration i vardagen. Vilket hjälpmedel som passar bäst beror på vilka svårigheter du har och vad som fungerar för dig.
Exempel på hjälpmedel är:
- Planeringsappar och digitala kalendrar: Kan hjälpa dig att hålla ordning på tider, möten och uppgifter.
- Påminnelser: Kan göra det lättare att komma ihåg tider, uppgifter och sådant som behöver göras.
- Brusreducerande hörlurar och öronproppar: Kan minska störande ljud och göra det lättare att koncentrera sig.
- Fidget toys och stressbollar: Kan ge händerna något att göra och för vissa göra det lättare att behålla fokus.
- Kognitiva hjälpmedel: Vissa hjälpmedel kan förskrivas efter en bedömning av arbetsterapeut, beroende på dina behov och var du bor.
- Arbetsmiljöverket. (2023). Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar.
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Publishing.
- Chang, Z., Lichtenstein, P., Halldner, L., D’Onofrio, B., Serlachius, E., Fazel, S., Långström, N., & Larsson, H. (2014). Stimulant ADHD medication and risk for substance abuse. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55(8), 878–885. https://doi.org/10.1111/jcpp.12164
- Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., Mohr-Jensen, C., Hayes, A. J., Carucci, S., Atkinson, L. Z., Tessari, L., Banaschewski, T., Coghill, D., Hollis, C., Simonoff, E., Zuddas, A., Barbui, C., Purgato, M., Steinhausen, H.-C., Shokraneh, F., Xia, J., & Cipriani, A. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727–738. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30269-4
- Faraone, S. V., Banaschewski, T., Coghill, D., Zheng, Y., Biederman, J., Bellgrove, M. A., Newcorn, J. H., Gignac, M., Al Saud, N. M., Manor, I., Rohde, L. A., Yang, L., Cortese, S., Almagor, D., Stein, M. A., Albatti, T. H., Aljoudi, H. F., Alqahtani, M. M. J., Asherson, P., … Wang, Y. (2021). The World Federation of ADHD International Consensus Statement: 208 evidence-based conclusions about the disorder. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 128, 789–818. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2021.01.022
- Lopez, P. L., Torrente, F. M., Ciapponi, A., Lischinsky, A. G., Cetkovich-Bakmas, M., Rojas, J. I., Romano, M., & Manes, F. F. (2018). Cognitive-behavioural interventions for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews, 2018(3), CD010840. https://doi.org/10.1002/14651858.CD010840.pub2
- Posner, J., Polanczyk, G. V., & Sonuga-Barke, E. (2020). Attention-deficit hyperactivity disorder. The Lancet, 395(10222), 450–462. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(19)33004-1
- Socialstyrelsen. (2023). Fortsatt kraftig ökning av adhd-diagnoser.
- Young, S., Adamo, N., Ásgeirsdóttir, B. B., Branney, P., Beckett, M., Colley, W., Cubbin, S., Deeley, Q., Farrag, E., Gudjonsson, G., Hill, P., Hollingdale, J., Kilic, O., Lloyd, T., Mason, P., Paliokosta, E., Perecherla, S., Sedgwick, J., Skirrow, C., Tierney, K., van Rensburg, K., & Woodhouse, E. (2020). Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women. BMC Psychiatry, 20, 404. https://doi.org/10.1186/s12888-020-02707-9