Vid ADHD signalerar dopamin mindre effektivt i belöningssystemet, vilket gör det svårare att fokusera, motivera sig och styra impulser. Centralstimulerande medicin ökar tillgången på dopamin och noradrenalin för att förbättra dessa funktioner.
Dopamin och ADHD
Dopamin är en signalsubstans som styr belöning och motivation, och vid ADHD signalerar dopamin mindre effektivt i hjärnans belöningssystem och prefrontala cortex. Den svagare signalen gör det svårare att komma igång, hålla fokus och bromsa impulser. Det handlar alltså inte om en ren dopaminbrist utan om en dysreglering av dopaminsystemet. Centralstimulerande ADHD-medicin ökar tillgången på dopamin och noradrenalin, medan träning, sömn och tydliga rutiner kan stödja dopaminsystemet naturligt.
Vad är sambandet mellan dopamin och ADHD?
Vid ADHD fungerar dopaminsystemet annorlunda i belöningssystemet och i prefrontala cortex, vilket gör det svårare att reglera uppmärksamhet, motivation och impulser.
Dopamin är en signalsubstans, alltså ett ämne som skickar signaler mellan nervceller, och styr belöning och motivation. Prefrontala cortex är den del av pannloben som planerar och bromsar impulser (Del Campo, Chamberlain, 2011).
Vuxna med ADHD har färre dopaminreceptorer och dopamintransportörer i belöningssystemet än vuxna utan ADHD (Volkow, Wang, 2009). Receptorerna tar emot dopaminsignalen, och transportörerna pumpar tillbaka dopamin in i nervcellen.
Ju färre receptorer och transportörer, desto mer uppmärksamhetsproblem.
Har personer med ADHD brist på dopamin?
Nej, personer med ADHD har inte brist på dopamin, men dopaminet signalerar mindre effektivt, framför allt i belöningssystemet. Forskare kallar därför problemet en dysreglering snarare än en dopaminbrist.
Bilden av lågt dopamin vid ADHD bygger på hjärnavbildning och genetik. PET-studier visar färre dopaminreceptorer, som tar emot signalen, och färre dopamintransportörer, som pumpar tillbaka dopamin in i nervcellen (Volkow & Wang, 2009).
Genetiska studier har kopplat ADHD till varianter av generna för dopamintransportören (DAT1) och receptorerna DRD4 och DRD5 (Gizer & Ficks, 2009). Men resultaten skiljer sig mycket mellan studierna, vilket tyder på att fler faktorer spelar in.
Utöver dopamin är även noradrenalin inblandat vid ADHD. Noradrenalin är en signalsubstans som reglerar vakenhet och uppmärksamhet, och i prefrontala cortex samverkar de två ämnena (Del Campo, Chamberlain, 2011). Serotonin spelar däremot en mindre central roll.
Hur påverkar dopamin vardagen vid ADHD?
Dopaminobalansen vid ADHD gör det svårt att komma igång och hålla fokus på tråkiga uppgifter, samtidigt som snabba belöningar lockar mer. Det är ofta dessa tecken som beskrivs som symtom på dopaminbrist:
- Svårt att komma igång: Uppgifter med avlägsen belöning, som att plugga till ett prov eller betala räkningar, skjuts upp trots att de är viktiga. Ibland blir det en total låsning, och kopplingen mellan ADHD och paralys beror delvis på hur hjärnan reglerar dopamin.
- Fokus som tappas vid tråkiga uppgifter: Uppmärksamheten glider iväg när en uppgift saknar omedelbar belöning, till exempel under en lång genomgång. Samma koppling mellan dopamin och uppmärksamhet syns i hjärnavbildningen.
- Hyperfokus vid intressanta uppgifter: En spännande uppgift kan i stället göra dig helt uppslukad, så att du glömmer tid och omgivning. Det visar att uppmärksamheten styrs av hur belönande uppgiften känns, inte av bristande koncentrationsförmåga.
- Sug efter dopaminkickar: Vid ADHD dras många starkare till snabba belöningar som ger en kort dopaminökning. Du kanske scrollar i stället för att plugga, äter något sött när energin dippar eller gör ett impulsköp.
- Ökad risk för beroende: Alkohol, nikotin och andra droger ger också snabba dopaminkickar. Barn med ADHD börjar oftare röka i tonåren och utvecklar oftare alkohol- och drogproblem som unga vuxna (Lee & Humphreys, 2011).
Hur påverkar ADHD-medicin dopamin?
Centralstimulerande ADHD-medicin ger mer dopamin och noradrenalin mellan nervcellerna, vilket stärker den svaga dopaminsignalen och kan förbättra fokus, uthållighet och impulskontroll.
Metylfenidat och amfetamin blockerar transportörerna som pumpar tillbaka signalsubstanserna, så att mer av dem stannar kvar i synapsen, glipan mellan två nervceller (Faraone, 2018).
Icke-centralstimulerande läkemedel som atomoxetin verkar främst på noradrenalin i stället för dopamin. Vilket läkemedel som passar bedöms av läkare.
Enligt Socialstyrelsen behövs många gånger en kombination av läkemedel och andra insatser, som psykoedukation och KBT (Socialstyrelsen, 2022).
Hur kan man öka dopamin vid ADHD?
Du kan öka dopamin naturligt vid ADHD genom:
- Fysisk aktivitet: Konditionsträning kan minska ADHD-symtom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Effekten är kortsiktig, så träningen behöver bli en regelbunden vana.
- Sömn: Tillräcklig sömn förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll, som annars försämras av sömnbrist. Att gå och lägga dig och vakna på samma tider varje dag gör det lättare att somna.
- Regelbundna måltider med protein: Proteinrik mat ger kroppen tyrosin, aminosyran som dopamin byggs av. Tyrosin finns i ägg, fisk, kyckling, mejeriprodukter och baljväxter, och regelbundna måltider ger jämnare energi under dagen.
- Dagsljus: Dagsljus på morgonen ställer in dygnsrytmen, vilket gör det lättare att somna i tid på kvällen. En promenad utomhus ger både ljus och rörelse.
- Små steg med tydliga belöningar: Korta delmoment med en belöning efter varje steg gör det lättare att komma igång. Belöningen hamnar då nära i tid, och en ADHD-hjärna reagerar starkare på belöningar som kommer direkt.
- KBT: Kognitiv beteendeterapi hjälper dig att hantera impulser och känslor, samt att bygga struktur och rutiner i vardagen (Socialstyrelsen, 2022).
Livsstilsfaktorerna kan lindra svårigheterna men ersätter inte utredning eller behandling.
Hjälper dopamintillskott vid ADHD?
Nej, dopamintillskott har inget stöd som behandling för ADHD. Dopamin i tablettform, receptfritt eller på apoteket, verkar inte i hjärnan eftersom det inte passerar blod-hjärnbarriären, kroppens filter som skyddar hjärnan.
Tillskott som säljs för att öka dopamin innehåller ofta aminosyrorna tyrosin eller fenylalanin, som kroppen kan omvandla till dopamin.
En genomgång av kosttillskott vid ADHD fann inget stöd för varken tyrosin eller fenylalanin (Rucklidge & Johnstone, 2009). Prata med läkare innan du tar kosttillskott, särskilt om du använder ADHD-medicin.
- Del Campo, N., Chamberlain, S. R., Sahakian, B. J., & Robbins, T. W. (2011). The roles of dopamine and noradrenaline in the pathophysiology and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder. Biological Psychiatry, 69(12), e145–e157. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2011.02.036
- Faraone, S. V. (2018). The pharmacology of amphetamine and methylphenidate: Relevance to the neurobiology of attention-deficit/hyperactivity disorder and other psychiatric comorbidities. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 87, 255–270. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2018.02.001
- Gizer, I. R., Ficks, C., & Waldman, I. D. (2009). Candidate gene studies of ADHD: A meta-analytic review. Human Genetics, 126(1), 51–90. https://doi.org/10.1007/s00439-009-0694-x
- Howes, O. D., & Kapur, S. (2009). The dopamine hypothesis of schizophrenia: Version III—The final common pathway. Schizophrenia Bulletin, 35(3), 549–562. https://doi.org/10.1093/schbul/sbp006
- Lee, S. S., Humphreys, K. L., Flory, K., Liu, R., & Glass, K. (2011). Prospective association of childhood attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and substance use and abuse/dependence: A meta-analytic review. Clinical Psychology Review, 31(3), 328–341. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2011.01.006
- Rucklidge, J. J., Johnstone, J., & Kaplan, B. J. (2009). Nutrient supplementation approaches in the treatment of ADHD. Expert Review of Neurotherapeutics, 9(4), 461–476. https://doi.org/10.1586/ern.09.7
- Socialstyrelsen. (2022). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism: Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer (Artikelnr 2022-10-8100). https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/3c69da04b7a0455fb7d3a348703558fa/2022-10-8100.pdf
- Volkow, N. D., Wang, G.-J., Kollins, S. H., Wigal, T. L., Newcorn, J. H., Telang, F., Fowler, J. S., Zhu, W., Logan, J., Ma, Y., Pradhan, K., Wong, C., & Swanson, J. M. (2009). Evaluating dopamine reward pathway in ADHD: Clinical implications. JAMA, 302(10), 1084–1091. https://doi.org/10.1001/jama.2009.1308
- Volkow, N. D., Wang, G.-J., Newcorn, J. H., Kollins, S. H., Wigal, T. L., Telang, F., Fowler, J. S., Goldstein, R. Z., Klein, N., Logan, J., Wong, C., & Swanson, J. M. (2011). Motivation deficit in ADHD is associated with dysfunction of the dopamine reward pathway. Molecular Psychiatry, 16(11), 1147–1154. https://doi.org/10.1038/mp.2010.97