ADHD-medicin ökar tillgången på dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket lindrar koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet. Medicinen delas in i centralstimulerande läkemedel som metylfenidat och lisdexamfetamin, och icke-centralstimulerande läkemedel som atomoxetin.
ADHD-medicin
ADHD-medicin ökar tillgången på dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket lindrar koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet hos både barn och vuxna. Vanliga preparat är metylfenidat (till exempel Concerta) och lisdexamfetamin (Elvanse), och de skrivs bara ut efter en ADHD-diagnos.
Kort om ADHD-medicin
- ADHD-medicin dämpar symtom som ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet, men botar inte ADHD.
- ADHD-medicin delas in i två huvudgrupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande läkemedel.
- Medicin fungerar oftast bäst tillsammans med psykoedukation och KBT.
Vad är ADHD-medicin och hur fungerar den?
ADHD-medicin är läkemedel som lindrar de tre kärnsymtomen vid ADHD: uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet.
Medicinen ökar tillgången på dopamin och noradrenalin i hjärnan (Faraone, 2018). Dopamin och noradrenalin är signalsubstanser, alltså kemiska budbärare mellan nervceller, som bland annat styr fokus, motivation och planering.
När signalerna mellan nervcellerna blir tydligare blir det lättare att hålla kvar uppmärksamheten. Det blir också lättare att stoppa en impuls innan du agerar på den.
Men ADHD-medicin botar inte ADHD. Medicinen lindrar symtomen så länge den verkar i kroppen, och symtomen kommer tillbaka när effekten går över.
Hur mår man med ADHD-medicin?
Många som tar ADHD-medicin mår bättre, eftersom vardagen blir lättare att hantera när fokus och impulskontroll förbättras.
Det blir ofta lättare att komma igång med uppgifter och att slutföra dem. Den inre stressen kan också minska, och tålamodet räcker längre.
I skolan och på jobbet kan effekten märkas som bättre fokus och färre slarvfel. I relationer kan det bli färre konflikter, eftersom det blir lättare att lyssna klart innan du svarar.
Centralstimulerande läkemedel verkar redan samma dag som du tar dem, medan icke-centralstimulerande läkemedel tar några veckor på sig att nå full effekt.
Medicinen ska inte förändra vem du är. Om du känner dig avtrubbad eller som en annan person kan det vara ett tecken på att dosen är för hög.
Vilka ADHD-mediciner finns det?
ADHD-mediciner delas in i två huvudgrupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande läkemedel.
Tabellen visar de ADHD-tabletter och kapslar som används i Sverige:
| Preparat | Aktiv substans | Grupp |
| Ritalin, Concerta, Medikinet, Equasym | Metylfenidat | Centralstimulerande |
| Elvanse | Lisdexamfetamin | Centralstimulerande |
| Attentin | Dexamfetamin | Centralstimulerande |
| Strattera | Atomoxetin | Icke-centralstimulerande |
| Intuniv | Guanfacin | Icke-centralstimulerande |
Centralstimulerande läkemedel
Centralstimulerande läkemedel, även kallade centralstimulantia, är oftast förstahandsval vid ADHD. De finns som korttidsverkande och långtidsverkande beredningar.
Korttidsverkande medicin verkar i några timmar och tas därför flera gånger om dagen, medan långtidsverkande medicin frisätter substansen stegvis och ofta räcker med en dos på morgonen.
Metylfenidat finns i båda formerna. Ritalin finns som korttidsverkande tabletter, medan Medikinet och Ritalin med modifierad frisättning verkar i ungefär 8 timmar och Concerta i ungefär 12 timmar.
Equasym är ytterligare ett metylfenidatpreparat med förlängd frisättning.
Elvanse och Attentin är amfetaminbaserade. Elvanse (lisdexamfetamin) omvandlas till dexamfetamin i kroppen och verkar i upp till ungefär 13 timmar hos barn och 14 timmar hos vuxna. Attentin (dexamfetamin) är i stället korttidsverkande.
Icke-centralstimulerande läkemedel
Atomoxetin (Strattera) och guanfacin (Intuniv) är ADHD-medicin utan amfetamin eller metylfenidat.
Läkaren väljer dem när centralstimulantia ger besvärande biverkningar eller för lite effekt, eller när det finns en risk för missbruk.
Effekten byggs upp gradvis, och för atomoxetin kan den fortsätta att öka i flera veckor (Savill m.fl., 2015). Atomoxetin används till både barn och vuxna, medan guanfacin bara är godkänt för barn och ungdomar.
Bupropion (Voxra), som egentligen är ett antidepressivt läkemedel, används ibland till vuxna med ADHD trots att det inte är godkänt för just ADHD.
Innehåller ADHD-medicin amfetamin?
Ja, vissa ADHD-mediciner innehåller amfetamin: Elvanse och Attentin är amfetaminbaserade, medan metylfenidat är en annan substans.
Skillnaden mot illegalt amfetamin är att dosen är kontrollerad, att långtidsverkande beredningar frisätter substansen jämnt och att en läkare följer upp behandlingen.
Risken att bli beroende är låg när du tar medicinen enligt ordination. Forskning visar även att perioder med ADHD-medicin hänger ihop med färre akutbesök kopplade till alkohol och droger (Quinn m.fl., 2017).
Samtidigt används ADHD-läkemedel ibland på ett sätt som skadar hälsan, så kallat skadligt bruk, och en del säljs vidare olagligt.
Därför är centralstimulantia som Concerta och Elvanse narkotikaklassade, vilket innebär särskilda receptregler och att du kan behöva visa legitimation på apoteket.
Adderall är en amfetaminblandning som används i bland annat USA, men Adderall är inte godkänt i Sverige. Här fyller Elvanse en liknande funktion.
Vilken ADHD-medicin är bäst?
Ingen ADHD-medicin är bäst för alla. Läkaren väljer utifrån dina symtom, din ålder, din övriga hälsa och hur din vardag ser ut.
Även samsjuklighet vägs in, till exempel en dubbeldiagnos med ADHD och autism eller bipolär sjukdom. Valet följer också en behandlingsordning.
Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation är metylfenidat förstahandsval för barn och unga, medan lisdexamfetamin och atomoxetin är andrahandsval.
Lisdexamfetamin prövas därför oftast först efter metylfenidat. Forskning visar att metylfenidat ger bäst balans mellan effekt och biverkningar hos barn, medan amfetaminpreparat ger bäst balans hos vuxna (Cortese & Adamo, 2018).
I Sverige prövas ändå lisdexamfetamin oftast först efter metylfenidat, även hos vuxna.
Behandlingsordningen märks tydligt när du jämför Concerta och Elvanse, två långtidsverkande ADHD-mediciner som tas en gång om dagen.
Concerta innehåller metylfenidat och prövas oftast först. Elvanse blir aktuellt om Concerta ger för lite effekt eller besvärande biverkningar.
| Concerta | Elvanse | |
| Aktiv substans | Metylfenidat | Lisdexamfetamin |
| Verkningstid | Cirka 12 timmar | Upp till cirka 13–14 timmar |
| Plats i behandlingen för barn | Förstahandsval | Andrahandsval |
Oavsett vilken medicin du får börjar behandlingen med en låg dos som höjs stegvis.
Vid för låg dos, till exempel av Elvanse, märks liten effekt eller så tar effekten slut tidigt. En för hög dos kan i stället ge rastlöshet, hjärtklappning eller en avstängd känsla.
Hjälper ADHD-medicin vid ADD?
Ja, ADHD-medicin hjälper även vid ADD, det vill säga ADHD med främst uppmärksamhetssvårigheter och utan tydlig hyperaktivitet.
Samma läkemedel används, och effekten märks framför allt på fokus, uthållighet och struktur. Det kan bli lättare att läsa en längre text, följa en instruktion till slut och hålla koll på tider.
Förmågan att hålla fokus är nära kopplad till dopamin, och sambandet mellan ADHD och dopamin gäller även vid ADD.
Både barn och vuxna med ADD kan få samma ADHD-medicin.
ADHD-medicin för barn
Barn kan få ADHD-medicin från 6 års ålder. Läkemedlen är inte godkända för yngre barn, och därför är förskrivningen till dem mer restriktiv. Dosen anpassas efter barnets ålder, vikt och effekt.
Under behandlingen följer vården regelbundet upp barnets längd, vikt, puls, blodtryck, aptit och sömn.
Många föräldrar undrar om medicinen påverkar växten, och därför mäts längd och vikt för att upptäcka om minskad aptit påverkar tillväxten.
För barn med ADHD fungerar medicinen bäst tillsammans med stöd hemma och i skolan. Anpassningar i skolan kan vara ett tydligt schema, en lugn arbetsplats och uppgifter i mindre delar.
ADHD-medicin för vuxna
ADHD-medicin har god effekt hos många vuxna, oavsett om diagnosen kom i barndomen eller sent i livet. Innan behandlingen börjar går läkaren igenom hur din arbetsdag ser ut och vilka andra läkemedel du tar.
Läkaren mäter också ditt blodtryck och kontrollerar hjärtat, eftersom centralstimulantia kan höja puls och blodtryck.
Många vuxna behöver en medicin som räcker hela arbetsdagen, och därför används ofta långtidsverkande preparat som Concerta eller Elvanse.
Biverkningar av ADHD-medicin
De vanligaste biverkningarna av ADHD-medicin är:
- Minskad aptit och viktnedgång: Medicinen dämpar hungern under dagen, och viktnedgång förekommer vid alla typer av ADHD-läkemedel (Cortese, Adamo, 2018).
- Sömnsvårigheter: Det blir svårare att somna om medicinen fortfarande verkar på kvällen.
- Huvudvärk och magont: Besvären är vanligast de första veckorna, och illamående kan minska om du tar medicinen med mat.
- Ökad puls och blodtryck: Både centralstimulantia och atomoxetin kan höja puls och blodtryck, och därför mäter läkaren dem regelbundet.
- Trötthet och oro: Trötthet är vanligare vid guanfacin och atomoxetin, medan oro och irritabilitet oftare hör ihop med centralstimulantia.
Biverkningarna minskar ofta efter några veckor eller när dosen justeras. När medicinen går ur kroppen kan du bli irriterad eller rastlös, så kallad reboundeffekt.
ADHD-medicin är inte farligt för de flesta när en läkare följer upp behandlingen.
Att leva med ADHD-medicin
ADHD-medicin innebär att du behöver tänka på några saker i vardagen, till exempel när du dricker alkohol, kör bil eller reser utomlands.
Alkohol
Alkohol och ADHD-medicin bör inte kombineras, eftersom kombinationen kan ge oförutsägbara effekter. Dessutom sänker alkohol impulskontrollen, alltså just den förmåga som medicinen ska förbättra.
Graviditet
Planerar du graviditet, är gravid eller ammar ska du prata med din läkare om ADHD-medicinen.
Beslutet om att fortsätta, pausa eller byta behandling fattas individuellt, eftersom nyttan av medicinen vägs mot möjliga risker för barnet.
Bilkörning
Med välinställd ADHD-medicin kan du i regel köra bil. Du ansvarar själv för att bedöma om du är i skick att köra, eftersom medicinen hos vissa kan ge yrsel eller dimsyn.
Sedan januari 2026 krävs inte längre läkarintyg om ADHD när du söker körkortstillstånd, men regelbunden läkemedelsanvändning kan fortfarande behöva redovisas.
Resa med ADHD-medicin
Narkotikaklassad ADHD-medicin kräver intyg när du reser. Inom Schengen behöver du ett Schengenintyg från apoteket, som gäller för högst 30 dagars användning.
Utanför Schengen kan reglerna vara strikta, så kontakta landets ambassad i god tid.
Mat, sömn och koffein
Ät frukost innan medicinen börjar verka, eftersom aptiten ofta minskar under dagen. Sömnbrist förvärrar koncentrationssvårigheter, vilket kan göra att medicinen känns mindre effektiv.
Koffein är också uppiggande och kan förstärka biverkningar som hjärtklappning, oro och sömnproblem.
Hur får man ADHD-medicin utskriven?
Du får ADHD-medicin utskriven först efter en ADHD-utredning som leder till en diagnos. ADHD-medicin finns inte receptfritt och skrivs inte ut utan diagnos.
Vägen till ADHD-medicin brukar gå i fyra steg, från utredning till uppföljning:
- ADHD-utredning: En psykolog och en läkare bedömer dina symtom med intervjuer, skattningsskalor och tester.
- Läkarbedömning: Läkaren går igenom din hälsa, ditt hjärta och andra läkemedel du tar.
- Insättning: Du börjar med en låg dos som höjs stegvis.
- Uppföljning: Läkaren följer upp effekt och biverkningar regelbundet.
Diagnosen krävs eftersom läkemedlen är narkotikaklassade och ska förskrivas säkert.
ADHD-medicin skrivs ut av en psykiater eller en privatläkare med erfarenhet av ADHD, och vårdcentralen kan ibland ta över uppföljningen när behandlingen är stabil.
Vad kostar ADHD-medicin?
ADHD-medicin ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel, vilket betyder att du betalar högst 3 800 kronor för receptbelagda läkemedel under en tolvmånadersperiod.
Perioden börjar vid ditt första köp, och när du har nått taket får du läkemedel inom högkostnadsskyddet utan kostnad resten av perioden.
Priset utan subvention varierar mellan olika ADHD-mediciner.
Måste man ta ADHD-medicin?
Nej, du måste inte ta ADHD-medicin. Medicin rekommenderas oftast när symtomen tydligt påverkar skola, jobb eller relationer, och den fungerar bäst som en del av en helhet.
ADHD kan alltså behandlas utan medicin, eller med medicin och andra insatser tillsammans.
Ofta börjar behandlingen med psykoedukation, alltså kunskap om ADHD och hur diagnosen påverkar just dig, och den bör erbjudas alla som får diagnosen (Socialstyrelsen, 2022).
KBT (kognitiv beteendeterapi) kan sedan hjälpa dig att hantera känslor och impulser, medan färdighetsträning ger konkreta strategier för att planera och komma igång.
Även hjälpmedel och anpassningar kan göra vardagen lättare. Digitala kalendrar och påminnelser avlastar minnet, och tydliga instruktioner i skolan eller på jobbet gör att du behöver hålla mindre i huvudet samtidigt.
Att sluta med ADHD-medicin
Du kan göra uppehåll eller sluta med ADHD-medicin, men gör det i samråd med läkare.
När du slutar kommer ADHD-symtomen tillbaka, och vissa kan bli nedstämda. Därför kan läkaren trappa ned dosen gradvis i stället för att avsluta tvärt.
- Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., Mohr-Jensen, C., Hayes, A. J., Carucci, S., Atkinson, L. Z., Tessari, L., Banaschewski, T., Coghill, D., Hollis, C., Simonoff, E., Zuddas, A., Barbui, C., Purgato, M., Steinhausen, H.-C., Shokraneh, F., Xia, J., & Cipriani, A. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727–738. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30269-4
- Faraone, S. V. (2018). The pharmacology of amphetamine and methylphenidate: Relevance to the neurobiology of attention-deficit/hyperactivity disorder and other psychiatric comorbidities. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 87, 255–270. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2018.02.001
- Li, L., Zhu, N., Zhang, L., Kuja-Halkola, R., D’Onofrio, B. M., Brikell, I., Lichtenstein, P., Cortese, S., Larsson, H., & Chang, Z. (2024). ADHD pharmacotherapy and mortality in individuals with ADHD. JAMA, 331(10), 850–860. https://doi.org/10.1001/jama.2024.0851
- Quinn, P. D., Chang, Z., Hur, K., Gibbons, R. D., Lahey, B. B., Rickert, M. E., Sjölander, A., Lichtenstein, P., Larsson, H., & D’Onofrio, B. M. (2017). ADHD medication and substance-related problems. American Journal of Psychiatry, 174(9), 877–885. https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2017.16060686
- Savill, N. C., Buitelaar, J. K., Anand, E., Day, K. A., Treuer, T., Upadhyaya, H. P., & Coghill, D. (2015). The efficacy of atomoxetine for the treatment of children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: A comprehensive review of over a decade of clinical research. CNS Drugs, 29(2), 131–151. https://doi.org/10.1007/s40263-014-0224-9
- Socialstyrelsen. (2022). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism: Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/3c69da04b7a0455fb7d3a348703558fa/2022-10-8100.pdf
- Zhang, L., Li, L., Andell, P., Garcia-Argibay, M., Quinn, P. D., D’Onofrio, B. M., Brikell, I., Kuja-Halkola, R., Lichtenstein, P., Johnell, K., Larsson, H., & Chang, Z. (2024). Attention-deficit/hyperactivity disorder medications and long-term risk of cardiovascular diseases. JAMA Psychiatry, 81(2), 178–187. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2023.4294

