ADD är en form av ADHD där koncentrationssvårigheter och glömska dominerar utan tydlig hyperaktivitet, vilket gör att det ofta upptäcks sent – särskilt hos kvinnor och vuxna. Symtomen orsakas främst av ärftliga faktorer och påverkar arbetsminne, planering och mental energi i vardagen.
ADD hos vuxna
ADD (attention deficit disorder) är en form av ADHD där koncentrationssvårigheter, glömska och mental trötthet dominerar, utan tydlig hyperaktivitet. Eftersom svårigheterna syns mindre utåt upptäcks ADD ofta sent, särskilt hos flickor och vuxna kvinnor. Med rätt utredning och behandling, som läkemedel och KBT, minskar symtomen hos många.
Vad är ADD?
ADD är ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet. Det innebär att du främst har svårt att hålla fokus, styra uppmärksamheten och komma igång med uppgifter, men utan den rastlöshet och impulsivitet som många med ADHD har.
Förkortningen står för attention deficit disorder, som på svenska betyder uppmärksamhetsstörning.
ADD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och ingen sjukdom. Hjärnan fungerar annorlunda när den ska styra uppmärksamheten, planera och hålla information i arbetsminnet. Därför har svårigheterna funnits sedan barndomen och inte uppstått senare i livet.
Är ADD en egen diagnos?
Nej, ADD är inte längre en egen diagnos. I diagnosmanualen DSM-5 räknas ADD som en av tre presentationsformer av ADHD (American Psychiatric Association, 2013). De två andra är huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form och kombinerad form.
ADD var tidigare ett officiellt diagnosnamn. År 1980 infördes diagnosen ADD, med eller utan hyperaktivitet, men 1987 byttes namnet till ADHD. Ändå lever ordet ADD kvar i vardagen och i vården, eftersom det är ett kort sätt att säga ADHD utan hyperaktivitet.
Vanliga ADD symtom hos vuxna – checklista
- Svårt att hålla fokus: Du tappar tråden när du läser eller lyssnar på en genomgång, även när du anstränger dig. Uppgifter som inte intresserar dig är svårast.
- Lätt distraherad: Ljud, notiser och egna tankar drar iväg dig från det du gör. Därför blir många uppgifter liggande halvfärdiga.
- Glömska: Du glömmer möten, räkningar och vad du lovat, och tappar ofta bort nycklar och telefon. Glömskan beror på ett belastat arbetsminne, inte på ointresse.
- Svårt att komma igång och slutföra: Du skjuter upp stora eller tråkiga uppgifter trots att de är viktiga. Och när du väl börjat tar fokuset ofta slut innan uppgiften är klar.
- Svårt att planera och organisera: Du har svårt att hålla ordning på papper, scheman och prioriteringar, vilket gör vardagen rörig trots goda föresatser.
- Missar detaljer: Du gör slarvfel i texter, siffror och formulär. Felen beror på att uppmärksamheten brister just då, inte på bristande kunskap.
- Svårt att hålla deadlines: Du underskattar hur lång tid saker tar och blir ofta klar i sista stund eller för sent.
- Dagdrömmer: Tankarna vandrar iväg mitt i samtal eller uppgifter, så att du plötsligt inte vet vad som just sades.
Vad orsakar ADD?
ADD orsakas främst av ärftliga faktorer. I tvillingstudier förklarar generna i genomsnitt 74 % av variationen i ADHD-symtom, inklusive ouppmärksamhet (Faraone & Larsson, 2019). Därför är det vanligt att flera i samma familj har ADD eller ADHD.
Generna påverkar i sin tur hur hjärnan reglerar signalsubstanserna dopamin och noradrenalin. Dopamin och noradrenalin styr motivation, uppmärksamhet och förmågan att behålla fokus, alltså just de funktioner som brister vid ADD.
Forskning med hjärnavbildning stödjer kopplingen. Vuxna med ADHD har färre dopaminmarkörer i hjärnans belöningssystem, och skillnaden hänger ihop med graden av ouppmärksamhet (Volkow & Wang, 2009).
Eftersom ADD i första hand har biologiska orsaker beror tillståndet inte på uppfostran, lathet eller bristande vilja.
Vad är skillnaden mellan ADD och ADHD?
Skillnaden mellan ADD och ADHD är att ADD saknar den tydliga hyperaktiviteten och impulsiviteten. Vid ADHD är du ofta rastlös, avbryter andra och har svårt att sitta still.
Vid ADD dominerar ouppmärksamhet, och svårigheterna är inåtvända: du tappar fokus, dagdrömmer och glömmer, men stör sällan omgivningen.
| ADD | ADHD (kombinerad form) | |
|---|---|---|
| Kärnsymtom | Ouppmärksamhet | Ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet |
| Hur det syns | Inåtvänt, tyst, lätt att missa | Utåtagerande, märks ofta av omgivningen |
| När det upptäcks | Ofta sent, ibland först i vuxen ålder | Ofta tidigt, eftersom beteendet märks |
Därför upptäcks ADD ofta senare. Ett barn som sitter tyst och drömmer sig bort väcker mindre oro hos lärare än ett barn som springer runt i klassrummet.
Kan man ha ADHD och ADD samtidigt?
Nej, eftersom ADD är en form av ADHD och inte en separat diagnos. Däremot kan presentationsformen skifta över tid, eftersom symtombilden förändras med åldern (American Psychiatric Association, 2013).
ADD hos kvinnor och tjejer
ADD missas ofta hos flickor och kvinnor, eftersom symtomen är tysta och sällan stör omgivningen.
Många kompenserar med hårt arbete, listor och perfektionism, och strategierna kan dölja de underliggande svårigheterna (Young & Adamo, 2020). Svårigheterna misstolkas därför ofta som ångest, nedstämdhet eller stress.
Typiska tecken på ADD hos en vuxen kvinna är en ständig känsla av kaos trots stora ansträngningar, återkommande utmattning och låg självkänsla.
Den låga självkänslan växer ofta fram efter år av att känna sig slarvig eller misslyckad utan att förstå varför.
Hos tjejer i skolåldern märks ADD ofta som dagdrömmeri, långsamt arbetstempo och glömda läxor. Men många tjejer anstränger sig för att inte sticka ut, så att lärare uppfattar dem som blyga snarare än ouppmärksamma.
ADD-test
Ett ADD-test online är ett självskattningsformulär som kan visa om det är värt att gå vidare, men det kan aldrig ge en diagnos.
Ett exempel för vuxna är WHO:s formulär ASRS med sex frågor (Kessler & Adler, 2005). För barn finns formulär som föräldrar och lärare fyller i.
Ett test kan inte skilja ADD från depression, ångest eller stress. Tyder resultatet på ADD är nästa steg en neuropsykiatrisk utredning.
Diagnoskriterier för ADD
Enligt DSM-5 krävs minst sex symtom på ouppmärksamhet hos barn och minst fem hos personer från 17 år (American Psychiatric Association, 2013).
Symtomen ska ha funnits i minst sex månader och ha börjat före 12 års ålder. De ska också visa sig i minst två miljöer, till exempel hemma och i skolan, och tydligt försämra vardagen. Svårighetsgraden anges som lindrig, medelsvår eller svår.
Utredning av ADD
En ADD-utredning är en neuropsykiatrisk bedömning där psykolog och läkare undersöker om dina svårigheter uppfyller kriterierna för ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet.
Utredningen sker i flera steg:
- Intervjuer om dina nuvarande svårigheter och hur de påverkar arbete, studier och relationer.
- Genomgång av uppväxten, eftersom symtomen ska ha funnits sedan barndomen. Uppgifter från föräldrar eller syskon och gamla skolomdömen används ofta.
- Skattningsformulär som du och en anhörig fyller i.
- Psykologiska och kognitiva tester av till exempel uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
- Samlad bedömning, där andra förklaringar som depression, ångest, stress eller sömnproblem utesluts.
Vid en ADD-utredning av barn hämtas information från både föräldrar och skola. Vid en utredning av vuxna läggs större vikt vid självskattning och vid anhörigas minnen av barndomen. Utredningen kan göras via regionen eller privat.
Behandling av ADD
Behandlingen av ADD anpassas efter personen och kombinerar ofta psykoedukation, psykologisk behandling, läkemedel och anpassningar i vardag, skola eller arbete.
Vilken kombination som passar beror på hur svåra symtomen är, din ålder och om du har andra tillstånd, som ångest eller depression.
Medicin vid ADD
Vid ADD används samma läkemedel som vid annan ADHD. Det finns två huvudgrupper:
- Centralstimulerande läkemedel, som ökar tillgången på dopamin och noradrenalin i hjärnan.
- Icke-centralstimulerande läkemedel, som verkar långsammare.
Medicin mot ADD förskrivs alltid av läkare, som också följer upp effekt, biverkningar, puls och blodtryck. Läkemedelsbehandling finns för både barn och vuxna.
Psykologisk behandling
KBT (kognitiv beteendeterapi) ger dig strategier för de vardagsproblem som ADD skapar. Du tränar på planering, struktur och att bryta prokrastinering, det vill säga att skjuta upp uppgifter, och på att hantera stress och låg självkänsla.
Forskning visar att KBT minskar kärnsymtom hos vuxna med ADHD och kan lindra depression och ångest (Lopez& Torrente, 2018).
Den som är nydiagnostiserad får ofta psykoedukation först. Psykoedukation är kunskap om hur ADD fungerar, vilket gör det lättare att förstå tidigare svårigheter och välja strategier som passar.
Tips för att hantera ADD i vardagen
Här är några saker som kan göra vardagen med ADD lättare:
- Skapa struktur med kalender och påminnelser: Lägg in allt i en digital kalender med larm, även små saker. Då slipper du hålla det i arbetsminnet.
- Dela upp uppgifter i små steg: Skriv ner första konkreta steget, till exempel ”öppna dokumentet” i stället för ”skriv rapporten”. Ett litet steg sänker tröskeln för att börja.
- Minska distraktioner: Stäng av notiser och arbeta i korta pass med pauser emellan.
- Sov regelbundet: Lägg dig och vakna på samma tider, eftersom sömnbrist försämrar koncentration och arbetsminne.
- Rör på dig: Regelbunden motion förbättrar sömn och stresshantering, vilket i sin tur underlättar koncentrationen.
- Be om anpassningar: På jobbet kan det handla om tystare arbetsplats och skriftliga instruktioner. I skolan kan eleven få extra anpassningar, som förlängd skrivtid.
ADD och autism
ADD och autism förekommer ofta tillsammans. Mellan 50 och 70 procent av alla med autism har också ADHD, där ADD är en av presentationsformerna (Hours & Recasens, 2022).
När båda diagnoser finns kan det vara svårt att se vad som hör till vad, eftersom vissa drag liknar varandra. Ett exempel är sociala svårigheter.
Men orsaken bakom de sociala svårigheterna skiljer sig åt. Vid ADD uppstår de när uppmärksamheten glider iväg mitt i ett samtal. Vid autism handlar de i stället om svårigheter att tolka sociala signaler, som ansiktsuttryck och tonfall.
Autism är inte det enda som ofta följer med ADD. Ångest, depression och låg självkänsla är också vanligt, särskilt efter år av motgångar i skola, arbete och relationer.