ADD hos tjejer visar sig ofta som ouppmärksamhet och dagdrömmeri snarare än rastlöshet, och många får sin diagnos först som tonåringar eller vuxna. Eftersom många tjejer maskerar sina svårigheter genom duktighet och perfektionism, är det viktigt att känna igen de subtila symtomen för att få rätt stöd.
ADD-symtom hos tjejer
ADD hos tjejer visar sig främst som ouppmärksamhet, dagdrömmeri och inre oro i stället för rastlöshet och bråk. Eftersom symtomen sällan stör omgivningen och ofta döljs bakom duktighet får många tjejer sin diagnos först i tonåren eller som vuxna. Bakom den lugna fasaden kostar det ofta mycket energi att hänga med. Det kan märkas som utmattning, låg självkänsla och ångest, långt innan någon misstänker ADD.
10 vanliga ADD-symtom hos tjejer
ADD-symtom hos tjejer handlar främst om ouppmärksamhet, alltså svårigheter att rikta, hålla kvar och växla fokus.
Flickor har oftare än pojkar en övervägande ouppmärksam bild och fler inåtvända problem som oro och nedstämdhet.
1. Dagdrömmer
Många tjejer med ADD försvinner in i egna tankar, ofta mitt i en lektion eller ett samtal. Eftersom hon sitter still och ser ut att lyssna märker sällan någon att uppmärksamheten har glidit iväg.
Först när läraren ställer en fråga blir det tydligt att hon har missat de senaste minuterna. Då får hon gissa vad uppgiften gick ut på.
2. Svårt att hålla fokus
Koncentrationssvårigheterna märks mest när något pågår länge, som en genomgång, högläsning eller ett samtal med flera personer.
Hon börjar till exempel på ett mattetal men tappar tråden halvvägs och måste börja om. Därför tar läxorna ofta mycket längre tid än för klasskamraterna, trots att hon förstår innehållet.
3. Glömska
Läxor, tider och sådant hon har lovat glöms lätt bort, och nycklar, mobil och idrottskläder blir kvar i skolan eller hos en kompis.
Glömskan hänger ihop med arbetsminnet, alltså förmågan att hålla information aktiv en kort stund. När uppmärksamheten glider iväg hinner informationen försvinna innan hon har agerat på den.
4. Svårt att komma igång
Att komma igång med en uppgift kräver exekutiva funktioner, de mentala förmågor som hjälper oss att planera och sätta igång. Vid ADD fungerar de här förmågorna sämre, så även en enkel läxa kan kännas omöjlig att börja på.
Därför skjuter många tjejer med ADD upp skolarbetet till kvällen innan, och då räcker tiden sällan till.
Även vardagliga rutiner, som att packa väskan eller göra sig klar på morgonen, kan kräva påminnelser långt upp i åldrarna.
5. Maskering
Maskering betyder att hon medvetet eller omedvetet döljer sina symtom, ofta genom att anstränga sig extra och vara den duktiga som aldrig sticker ut.
Eftersom svårigheterna inte syns kan det dröja innan någon reagerar och skickar henne vidare till utredning (Young & Adamo, 2020).
Men maskeringen kostar mycket energi. Perfektionismen gör till exempel att hon kan lägga en hel kväll på en uppgift som klasskamraterna gör klart på en lektion.
6. Inåtvända känslor
Oro, nedstämdhet och frustration hålls ofta inne i stället för att visas utåt, så kallade internaliserade känslor.
I skolan orkar hon hålla ihop hela dagen, och därför syns känslosvängningarna oftast först hemma. Där kan hon börja gråta eller bli arg över något som verkar litet, eftersom krafterna att reglera känslorna redan är slut.
7. Låg självkänsla
När hon år efter år märker att andra klarar det hon själv kämpar med börjar självkänslan sjunka. Utan en förklaring tolkar hon svårigheterna som att hon är lat, dum eller sämre än andra.
Därför kan en kort kommentar om slarv från en lärare väga tyngre, och sitta kvar längre, än den gör hos klasskamraterna.
8. Sociala svårigheter
Ouppmärksamheten påverkar också det sociala, eftersom hon lätt tappar tråden i samtal och missar små signaler som en blick eller ett internskämt.
I en grupp drar hon sig därför ofta undan, och då kan hon uppfattas som blyg eller ointresserad. Med tiden kan det leda till färre nära vänner och en känsla av att alltid ligga steget efter.
9. Trötthet
ADD-trötthet uppstår när hjärnan har kompenserat för ouppmärksamheten hela dagen. Många tjejer klarar skoldagen men kraschar i soffan så fort de kommer hem, och ändå är det svårt att varva ner på kvällen.
Barn med ADHD har nämligen oftare svårt att somna, vaknar fler gånger på natten och är tröttare på dagen än andra barn (Cortese & Faraone, 2009).
10. Blir lätt överväldigad
När fokus redan är ansträngt blir många intryck och krav samtidigt snabbt för mycket. Små beslut, som att välja kläder, prioritera bland läxorna eller planera helgen, kan då kännas oöverstigliga.
Ofta fastnar hon och gör ingenting alls, vilket gör att hon får ännu mer att ta igen.
Hur yttrar sig ADD hos tjejer?
ADD hos tjejer yttrar sig som ett glapp mellan hur det ser ut utifrån och hur det känns inifrån. ADD är den form av ADHD där ouppmärksamheten dominerar.
Utåt kan en tjej med ADD verka lugn, ordentlig och klara skolan bra. Inuti är det rörigt och stressigt, och det kräver mycket energi att hålla ihop.
Ta en vanlig skoldag. Hon kommer i tid, antecknar och svarar när läraren frågar, men lägger all kraft på att inte tappa tråden. Hemma kollapsar hon, blir lättirriterad och orkar inte med läxorna.
Föräldrarna ser utmattningen medan skolan ser en elev som fungerar, och därför kan flickor med ADD gå länge utan att någon misstänker diagnosen.
Varför upptäcks ADD senare hos tjejer?
ADD upptäcks senare hos tjejer eftersom symtomen är tysta, döljs av anpassning och inte passar den traditionella bilden av ADHD. I Sverige får kvinnor sin ADHD-diagnos i genomsnitt nästan fyra år senare än män (Skoglund m.fl., 2024).
Tysta symtom stör inte. En elev som dagdrömmer i bänken skapar inga konflikter, så lärare och föräldrar har mindre anledning att reagera.
Forskning visar att hyperaktivitet och beteendeproblem väger tyngre för om en flicka får en ADHD-diagnos än för om en pojke får det (Mowlem & Rosenqvist, 2019). En tjej med enbart ouppmärksamhet riskerar alltså att missas helt.
Social anpassning och maskering gör resten. Många tjejer lär sig tidigt att dölja svårigheterna genom att vara skötsamma och anstränga sig mer. Dessutom lever föreställningen kvar om ADHD som en diagnos för rastlösa killar som stör i klassrummet.
Ofta söker tjejer först hjälp för något annat, som ångest, nedstämdhet, stress eller sömnproblem. Då behandlas följderna medan ADD-diagnosen dröjer.
Svårigheterna blir ofta tydligare i mellanstadiet och tonåren, när kraven på planering och självständighet ökar och kompensationen inte längre räcker.
Övergångar mellan skolstadier kan förvärra symtomen, och många får sin sena diagnos först i vuxen ålder.
Skillnaden mellan ADD hos tjejer och killar
Den största skillnaden mellan ADD hos tjejer och killar är att killar oftare visar sina svårigheter utåt, medan tjejer oftare vänder dem inåt.
Flickor med ADHD har i genomsnitt lägre hyperaktivitet och färre utagerande beteenden än pojkar med ADHD (Gaub & Carlson, 1997).
| Område | Tjejer | Killar |
|---|---|---|
| Hur svårigheterna syns | Inre oro, självkritik, tillbakadragenhet | Rastlöshet, impulsivitet, konflikter |
| Hur omgivningen uppfattar dem | Blyg, slarvig, drömmande | Stökig, störande |
| Vanliga samtidiga besvär | Ångest, nedstämdhet | Trots, beteendeproblem |
Mönstren är generella och gäller inte alla. Det finns tjejer med tydlig hyperaktivitet och killar med helt tyst ADD, så varje person behöver bedömas utifrån sina egna symtom.
ADD och ångest hos tjejer
Ångest är en av de vanligaste samtidiga svårigheterna vid ADD hos tjejer och ofta det hon först söker hjälp för. Bland svenska kvinnor med ADHD hade hälften också en ångestdiagnos, jämfört med en fjärdedel av männen (Skoglund m.fl., 2024).
Ångesten växer ofta ur ADD-symtomen, eftersom ständig oro för att glömma, missa eller misslyckas håller kroppen på helspänn.
Samsjuklighet, alltså att flera tillstånd finns samtidigt, gäller även andra besvär. Depression, sömnproblem, ätstörningar och låg självkänsla är vanligare hos flickor och kvinnor med ADHD (Hinshaw & Nguyen, 2021).
Därför behöver utredningen se helheten. Om bara ångesten behandlas finns ADD-svårigheterna kvar, och oron kommer ofta tillbaka.
ADD hos vuxna tjejer och kvinnor
ADD hos vuxna kvinnor upptäcks ofta först när kraven från studier, jobb, relationer och föräldraskap blir större än förmågan att kompensera.
Strategier som fungerade under skoltiden, som att plugga extra eller lita på föräldrarnas påminnelser, räcker inte när hon ska sköta allt själv.
Typiska ADD-symtom hos en vuxen kvinna är:
- Inre kaos: Tankarna hoppar mellan jobb, hushåll och sådant hon har glömt, även när det ser lugnt ut utåt.
- Återkommande utmattning: Att hålla ihop vardagen kräver så mycket energi att hon ofta är slut redan mitt i veckan.
- Ständigt ligga efter: Räkningar, mejl och hushållssysslor hopar sig, eftersom det är svårt att komma igång och prioritera.
ADD hos kvinnor kan också förstärkas av hormonella förändringar under menscykeln, graviditet och klimakteriet (Young & Adamo, 2020).
Hur utreds ADD hos tjejer?
ADD hos tjejer utreds genom en bedömning i flera steg, där symtom, utveckling och funktion i vardagen kartläggs och jämförs med diagnoskriterierna.
Socialstyrelsen rekommenderar att utredningen görs av minst en läkare och en psykolog och att den är öppen för andra förklaringar till svårigheterna (Socialstyrelsen, 2024).
Utredningen innehåller oftast följande delar:
- Intervjuer med tjejen och föräldrarna om nuvarande svårigheter och hur de påverkar vardagen.
- Skattningsformulär som tjejen, föräldrarna och lärare fyller i.
- Uppgifter från skolan, till exempel omdömen och lärarens beskrivning.
- Kognitiva tester som mäter bland annat uppmärksamhet, arbetsminne och problemlösning.
- Genomgång av utvecklingen från tidig barndom, eftersom flera symtom ska ha funnits före 12 års ålder.
- Läkarbedömning, där läkaren undersöker den fysiska hälsan och utesluter medicinska förklaringar till symtomen.
Utredaren behöver känna till hur ADD visar sig hos tjejer. Annars kan svårigheterna missas eller tolkas som enbart ångest. Förväntningar kopplade till kön påverkar nämligen vilka tjejer lärare och föräldrar reagerar på (Young & Adamo, 2020).
En ADD-utredning kan göras via regionen, inom BUP för barn och unga eller vuxenpsykiatrin för vuxna, eller hos en privat vårdgivare.
Behandling av ADD hos tjejer
DD hos tjejer behandlas oftast med en kombination av psykoedukation, KBT, läkemedel och anpassningar i skolan. Vilka delar som ingår beror på hennes behov och hur mycket svårigheterna påverkar vardagen.
Psykoedukation
Psykoedukation betyder att tjejen och familjen får kunskap om vad ADD är och hur det påverkar vardagen. När svårigheterna får en förklaring minskar ofta skuld och självkritik, både hos tjejen och hos föräldrarna.
KBT
KBT, kognitiv beteendeterapi, är en samtalsbehandling där tjejen tränar konkreta färdigheter som struktur, planering och att komma igång. Behandlingen kan också rikta sig mot låg självkänsla och oro, som ofta följer med ADD hos tjejer.
KBT fungerar dessutom som komplement till medicin. Medicinen gör det lättare att hålla fokus, medan KBT ger strategier som att planera veckan och komma igång med uppgifter.
Även den som tar ADHD-medicin men fortfarande har besvär får färre symtom med KBT, vilket studier på både tonåringar och vuxna visar (Sprich & Safren, 2016).
Läkemedel
ADHD-läkemedel minskar symtom som ouppmärksamhet och koncentrationssvårigheter, och kan ges till både barn och vuxna (Cortese & Adamo, 2018).
För många tjejer med ADD blir det då lättare att hålla fokus under en genomgång och att komma igång med läxorna. ADHD-medicin förskrivs av läkare, som regelbundet följer upp effekt och biverkningar.
Anpassningar i skolan
Anpassningar i skolan är förändringar i undervisningen som gör det lättare att lära sig trots uppmärksamhetssvårigheter. Exempel är skriftliga instruktioner, uppdelade uppgifter och en lugn plats vid prov.
Mentorn och elevhälsan planerar anpassningarna tillsammans med eleven och följer upp om de fungerar. För en del tjejer räcker anpassningar i vardagen och skolan som stöd (Socialstyrelsen, 2024).
Vad du kan göra som förälder till en dotter med ADD
Det är vanligt att känna sig osäker eller skuldtyngd som förälder till en dotter med ADD, särskilt om diagnosen kom sent.
Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för hur mycket energi hon har kvar:
- Lär dig mer om ADD hos tjejer: När du vet hur tysta symtomen kan vara blir det lättare att skilja ADD från ovilja.
- Skapa förutsägbara rutiner: Fasta tider för läxor, måltider och läggning minskar antalet beslut hon behöver fatta. Ett veckoschema på kylskåpet avlastar arbetsminnet.
- Dela upp uppgifter i små steg: ”Städa rummet” blir ”lägg kläderna i tvättkorgen” och sedan ”ställ böckerna i hyllan”. Ett tydligt första steg gör det lättare att komma igång.
- Ge specifik och positiv återkoppling: Positiv förstärkning fungerar bäst när den är konkret, som ”bra att du började på uppsatsen direkt”. Det visar vad som fungerade.
- Prata öppet utan att skuldbelägga: Förklara att svårigheterna beror på hur hjärnan fungerar, inte på lathet. Då kan hon sluta tolka varje glömd läxa som ett personligt misslyckande.
- Samarbeta med skolan: Berätta för mentorn vad som fungerar hemma och be om anpassningar i skolan. Följ upp när kraven ändras.
- Värna återhämtning och sömn: Ge henne lugn tid direkt efter skoldagen, innan läxor och aktiviteter. En fast kvällsrutin gör det lättare att varva ner och somna.
- Ta hand om dig själv: Att stötta en tjej med ADD kräver tålamod och energi under lång tid. Föräldrastöd och andra föräldrar kan ge avlastning.
- Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., Mohr-Jensen, C., Hayes, A. J., Carucci, S., Atkinson, L. Z., Tessari, L., Banaschewski, T., Coghill, D., Hollis, C., Simonoff, E., Zuddas, A., Barbui, C., Purgato, M., Steinhausen, H.-C., Shokraneh, F., Xia, J., & Cipriani, A. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727–738. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30269-4
- Cortese, S., Faraone, S. V., Konofal, E., & Lecendreux, M. (2009). Sleep in children with attention-deficit/hyperactivity disorder: Meta-analysis of subjective and objective studies. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 48(9), 894–908. https://doi.org/10.1097/CHI.0b013e3181ae09c9
- Gaub, M., & Carlson, C. L. (1997). Gender differences in ADHD: A meta-analysis and critical review. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 36(8), 1036–1045.
- Hinshaw, S. P., Nguyen, P. T., O’Grady, S. M., & Rosenthal, E. A. (2022). Annual Research Review: Attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women: Underrepresentation, longitudinal processes, and key directions. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 63(4), 484–496. https://doi.org/10.1111/jcpp.13480
- Mowlem, F. D., Rosenqvist, M. A., Martin, J., Lichtenstein, P., Asherson, P., & Larsson, H. (2019). Sex differences in predicting ADHD clinical diagnosis and pharmacological treatment. European Child & Adolescent Psychiatry, 28(4), 481–489. https://doi.org/10.1007/s00787-018-1211-3
- Safren, S. A., Sprich, S., Mimiaga, M. J., Surman, C., Knouse, L., Groves, M., & Otto, M. W. (2010). Cognitive behavioral therapy vs relaxation with educational support for medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: A randomized controlled trial. JAMA, 304(8), 875–880. https://doi.org/10.1001/jama.2010.1192
- Skoglund, C., Sundström Poromaa, I., Leksell, D., Ekholm Selling, K., Cars, T., Giacobini, M., Young, S., & Kopp Kallner, H. (2024). Time after time: Failure to identify and support females with ADHD – a Swedish population register study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 65(6), 832–844. https://doi.org/10.1111/jcpp.13920
- Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer 2024 – adhd och autism – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten (Artikelnummer 2024-3-8958). Socialstyrelsen.
- Sprich, S. E., Safren, S. A., Finkelstein, D., Remmert, J. E., & Hammerness, P. (2016). A randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy for ADHD in medication-treated adolescents. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(11), 1218–1226. https://doi.org/10.1111/jcpp.12549
- Young, S., Adamo, N., Ásgeirsdóttir, B. B., Branney, P., Beckett, M., Colley, W., Cubbin, S., Deeley, Q., Farrag, E., Gudjonsson, G., Hill, P., Hollingdale, J., Kilic, O., Lloyd, T., Mason, P., Paliokosta, E., Perecherla, S., Sedgwick, J., Skirrow, C., . . . Woodhouse, E. (2020). Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women. BMC Psychiatry, 20, 404. https://doi.org/10.1186/s12888-020-02707-9