Boka gratis konsultation

1 min läsning

    ADD hos barn innebär varaktiga svårigheter med uppmärksamhet, igångsättning och organisation. Symtomen förändras med åldern och upptäcks ofta sent, särskilt hos flickor som är duktiga på att kompensera för sina svårigheter.

    ADD symtom hos barn – checklista

    ADD hos barn innebär varaktiga svårigheter med uppmärksamhet, igångsättning och organisation, men utan den rastlöshet och impulsivitet som syns vid ADHD. Barnet stör sällan i klassrummet och upptäcks därför ofta sent, inte sällan först när kraven i skolan ökar. Det gäller särskilt flickor, vars svårigheter oftare förbises. Ju längre svårigheterna förblir okända, desto större är risken att de påverkar skolresultat och självkänsla.

    Medicinskt granskad av Psykolog. Anton Bengtsson

    Symtom på ADD hos barn – checklista per ålder

    Symtom på ADD hos barn förändras med åldern, och ditt barn behöver inte ha alla tecken nedan.

    Många av tecknen förekommer också hos barn utan ADD. Det som skiljer är att svårigheterna är fler, mer varaktiga och påverkar vardagen både hemma och i skolan.

    ADD hos barn 1–5 år

    Tidiga tecken på ADD hos små barn är svåra att skilja från normal utveckling, och diagnos ställs sällan före skolåldern.

    • Kort uppmärksamhet i lek: Barnet byter ofta lek och lämnar pusslet eller teckningen halvfärdig.
    • Svårt att följa enkla instruktioner: Barnet ska hämta skorna men glömmer bort uppdraget på vägen till hallen.
    • Försvinner in i sin egen värld: Barnet verkar inte höra när du ropar eller ställer en fråga.
    • Svårt att komma på lekidéer: Barnet blir passivt eller följer andra i stället för att ta egna initiativ.

    ADD hos barn 6–9 år

    När skolan börjar blir ADD-symtomen tydligare, eftersom barnet förväntas arbeta mer självständigt:

    • Svårt att komma igång och slutföra: Barnet sitter länge med samma uppgift och lämnar den ofta ofärdig.
    • Glömska: Barnet glömmer läxor, gympapåsen och lappar till föräldrar i skolan eller hemma.
    • Tappar tråden vid flera steg: Instruktionen att ta fram boken, slå upp sidan 12 och göra uppgift 3 blir för mycket på en gång.
    • Slarvfel: Barnet kan räknesättet men missar ett minustecken eller hoppar över en rad.
    • Dagdrömmer i klassrummet: Blicken vandrar iväg mitt i lärarens genomgång.
    • Långsamma morgonrutiner: Påklädning och frukost drar ut på tiden eftersom barnet fastnar i annat.

    ADD hos barn 10–15 år

    Kraven på planering och eget ansvar ökar, vilket gör ADD svårare att kompensera för.

    • Svag tidsuppfattning; Barnet underskattar hur lång tid ett skolarbete tar och börjar för sent.
    • Skjuter upp: Barnet skjuter upp uppgifter som känns tråkiga eller stora till sista minuten.
    • Rörigt och tappar bort saker: Väskan och skåpet är oorganiserade, och nycklar och mobil försvinner.
    • Tröttnar snabbt: Uppgifter som kräver mental ansträngning, som långa texter, känns oöverstigliga.
    • Känner sig sämre än andra: Barnet jämför sig med klasskamraterna och börjar se sig själv som dum eller lat.

    ADD hos barn 16–18 år

    En tonåring med ADD får det ofta svårare när gymnasiet kräver självständiga studier.

    • Svårt med deadlines och schema: Inlämningar missas trots att tonåringen vet om dem.
    • Prokrastinering: Pluggandet skjuts upp till kvällen före provet.
    • Mental trötthet: En hel dags fokusansträngning gör tonåringen utmattad efter skolan.
    • Nedstämdhet, oro och frånvaro: När kraven växer ökar risken för nedstämdhet, ångest och skolfrånvaro.

    I alla åldrar följer ofta sömnsvårigheter, oro, låg självkänsla och sociala svårigheter med ADD. Barn med ADHD har till exempel oftare svårt att somna, vaknar oftare på natten och är tröttare på dagen än andra barn (Cortese m.fl., 2009).

    Hur yttrar sig ADD hos barn i vardagen?

    ADD hos barn yttrar sig främst som svårigheter med uppmärksamhet och koncentration, snarare än rastlöshet och impulsivitet.

    Ett barn med ADD kan vara det tysta, drömmande barnet som sitter still men inte hänger med. Barnet tittar ut genom fönstret under genomgången och vet sedan inte vad uppgiften gick ut på.

    Eftersom barnet inte stör tolkas svårigheterna lätt som lathet, ointresse eller som att barnet inte lyssnar.

    Skillnaden mellan ADD och ADHD med hyperaktivitet är att svårigheterna vid ADD är mer tysta och mindre synliga för omgivningen.

    Vid den hyperaktiva och impulsiva formen syns svårigheterna tydligare, till exempel som spring, prat och avbrott.

    ADD hos flickor och pojkar

    Pojkar med ADD uppmärksammas något oftare än flickor, medan flickor oftare kompenserar för sina svårigheter och upptäcks senare.

    Flickor får mer sällan diagnos och medicin om de inte också har tydliga utåtagerande problem, vilket gör att flickor med enbart ouppmärksamhet lättare missas (Mowlem m.fl., 2019).

    En flicka med ADD kan lägga stor energi på att verka organiserad, till exempel genom att plugga sent på kvällarna eller låna kompisars anteckningar.

    Kompensationen döljer symtomen utåt men tar mycket kraft, och svårigheterna kan i stället visa sig som oro eller nedstämdhet (Young & Adamo, 2020).

    Hos pojkar syns ADD oftare direkt i skolarbetet, som ofärdiga uppgifter och glömda läxor.

    ADD i skolan

    ADD i skolan märks mest i situationer som kräver att barnet håller uppmärksamheten länge. Eftersom barnet sällan stör, kan svårigheterna lätt förbises.

    Så kan ADD märkas i klassrummet:

    • Muntliga genomgångar: Barnet tappar tråden när genomgången blir lång och missar instruktioner.
    • Eget arbete: Barnet har svårt att komma igång, blir lätt distraherat och blir inte klart i tid.
    • Grupparbeten: Barnet kan bli passivt och hamna i bakgrunden.
    • Prov: Det blir slarvfel, frågor som missas och svar som inte blir klara.
    • Läxor och material: Barnet glömmer böcker, papper och inlämningar.
    • Tempo: Barnet kan behöva längre tid på sig, trots att det förstår innehållet.

    Ett barn med ADD kan fungera bra i vissa ämnen. Ett ämne som barnet tycker är intressant, praktiskt eller varierat gör det lättare att hålla fokus, till exempel slöjd, idrott eller bild.

    Teoretiska ämnen med mycket läsning och skrivande kräver mer ansträngning. Det betyder inte att barnet inte bryr sig, utan att det kostar mer energi att hålla fokus.

    Barnets rätt till stöd i skolan

    Enligt skollagen har alla elever rätt till stöd, oavsett om de har en diagnos. Stödet ges i två steg:

    • Extra anpassningar ges av lärarna inom den vanliga undervisningen. Det behövs inget formellt beslut.
    • Särskilt stöd blir aktuellt om anpassningarna inte räcker. Då ska rektorn se till att behovet utreds, och stödet dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

    Elevhälsan hjälper till att kartlägga barnets behov. I elevhälsan finns bland annat skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator och specialpedagog.

    Från juli 2028 ändras skollagen, och begreppet extra anpassningar ersätts av enklare stödinsatser i den vanliga undervisningen.

    Exempel på anpassningar för barn med ADD

    Instruktioner och struktur:

    • Korta instruktioner, gärna även i skrift.
    • Ett visuellt schema över dagen och lektionen.
    • En tydlig start och ett tydligt avslut på varje uppgift.

    Uppgifter och arbetssätt:

    • Uppgifter uppdelade i mindre delar.
    • Checklistor att bocka av.
    • Korta pauser eller möjlighet att röra sig mellan arbetspassen.
    • Variation mellan muntligt, skriftligt och praktiskt arbete.

    Miljö:

    • En plats långt fram i klassrummet, med få störningsmoment.
    • Möjlighet att arbeta i ett lugnare rum.
    • Hörselkåpor vid eget arbete.

    Prov och bedömning:

    • Förlängd skrivtid.
    • Provet uppdelat i flera tillfällen.
    • Möjlighet att redovisa muntligt.
    • Påminnelse om att läsa igenom svaren innan barnet lämnar in.

    Samarbete mellan hem och skola:

    • Läxor och viktiga datum samlade på ett ställe.
    • Regelbunden kontakt med mentorn om hur det går.

    ADD-test för barn

    Ett ADD-test för barn är ett screeningformulär som du som förälder fyller i. Du svarar på frågor om hur ditt barn fungerar i vardagen, och resultatet visar om barnet har fler tecken på ADD än vad som är vanligt i barnets ålder.

    Det finns flera sådana test online, men de kan inte ställa en diagnos. De kan däremot ge en fingervisning om det är värt att prata med elevhälsan eller vården.

    Hur går en ADD-utredning för barn till?

    En ADD-utredning för barn är en bedömning i flera steg där psykolog och läkare kartlägger barnets svårigheter i olika miljöer.

    Du kan vända dig till elevhälsan, BVC, vårdcentralen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller en privat vårdgivare. Socialstyrelsen anger att utredningen ska göras av ett team med minst en läkare och en psykolog (Socialstyrelsen, 2024).

    En ADD-utredning innehåller vanligtvis följande delar:

    1. Intervjuer med barnet och föräldrarna om utveckling och vardag.
    2. Skattningsformulär som fylls i av föräldrar och lärare.
    3. Psykologiska tester av till exempel begåvning, uppmärksamhet och arbetsminne.
    4. En läkarbedömning med kroppsundersökning.
    5. Återgivning av resultatet.

    För att diagnosen ska ställas behöver barnet ha minst sex av nio ouppmärksamhetssymtom under minst sex månader.

    Flera symtom ska ha funnits före 12 års ålder, synas i minst två miljöer, till exempel hemma och i skolan, och tydligt påverka vardagen (American Psychiatric Association, 2013).

    Utredningen fångar också upp annat som kan likna ADD eller finnas samtidigt, som ångest, sömnproblem, dyslexi eller autism.

    ADD och autism hos barn förekommer ofta tillsammans, och därför bedöms båda vid misstanke.

    Behandling av ADD hos barn

    Behandling av ADD hos barn anpassas efter barnets behov och består oftast av flera delar, som anpassningar i hem och skola, psykologiskt stöd och vid behov medicin.

    Psykologisk behandling och föräldrastöd

    Psykologisk behandling vid ADD bygger ofta på KBT, kognitiv beteendeterapi, som ger barnet strategier för att planera, komma igång och stärka självkänslan.

    Föräldrarna är ofta en central del av behandlingen, eftersom det är de som finns runt barnet varje dag. I föräldraträning lär du dig att ge tydliga instruktioner, uppmärksamma det som fungerar och minska konflikter.

    Föräldraträning kan leda till ett mer positivt och mindre negativt bemötande i familjen (Daley m.fl., 2014). Och när skolan använder samma strategier blir stödet konsekvent över hela dagen.

    ADD-medicin för barn

    ADD-medicin för barn är samma läkemedel som används vid ADHD. Läkemedlen delas in i centralstimulerande, som metylfenidat och lisdexamfetamin, och icke-centralstimulerande, som atomoxetin och guanfacin.

    Metylfenidat rekommenderas som förstahandsval för barn och ungdomar när effekt och biverkningar vägs samman (Cortese m.fl., 2018).

    Medicinering vid ADD ordineras och följs alltid upp av läkare, som provar ut dosen individuellt. ADHD-läkemedel ska enligt Socialstyrelsen alltid kombineras med andra insatser (Socialstyrelsen, 2024).

    Tips till dig som förälder till ett barn med ADD

    Att vara förälder till ett barn med ADD kan vara krävande, men små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad:

    • Skapa förutsägbara rutiner. Samma ordning för morgon, läxor och läggning gör att barnet inte behöver komma ihåg allt själv.
    • Ge en instruktion i taget. Be barnet ta på sig jackan och vänta tills det är gjort, eftersom flera instruktioner samtidigt överbelastar arbetsminnet.
    • Använd visuellt stöd. Bildscheman, checklistor på dörren och en timer gör tid och uppgifter synliga.
    • Hjälp till med igångsättningen. Sitt bredvid barnet de första minuterna av läxan, eftersom starten ofta är det svåraste.
    • Bekräfta ansträngning, inte bara resultat. Beröm att barnet höll i, så att självkänslan inte hänger på rätt svar.
    • Prioritera sömn och rörelse. Regelbundna sovtider och daglig fysisk aktivitet gör det lättare för barnet att orka fokusera.
    • Bygg vidare på intressen och styrkor. Ett barn som älskar fotboll kan räkna mål eller läsa om spelare, vilket ökar motivationen.
    • Samarbeta tätt med skolan. Regelbunden kontakt med läraren gör att ni använder samma strategier.

    Stöd för föräldrar till barn med ADD

    Föräldrar till barn med ADD kan få stöd på flera håll:

    • Föräldrautbildningar: BUP och många kommuner erbjuder utbildningar om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). I vissa regioner gör även habiliteringen det.
    • Intresseförening: Riksförbundet Attention är en intresseförening för personer med NPF och deras anhöriga.
    • Samtalsstöd: Du kan få samtalsstöd för egen del via vårdcentralen eller kommunens familjestöd.
    • Omvårdnadsbidrag: Om barnet behöver mer omvårdnad och tillsyn än andra barn i samma ålder kan du ansöka om omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan. Behovet ska finnas i minst sex månader.

    Utredning av ADD hos barn

    Att undra om ditt barn har ADD väcker ofta många frågor. En utredning kan ge svar på dem och visa vilket stöd ditt barn behöver framöver, både hemma och i skolan. På Kindly Care i Köpenhamn träffar ni psykologer och läkare med svensk legitimation. Utredningen kan ofta starta inom fyra veckor.

    Kostnaden kan Försäkringskassan ersätta helt eller delvis, och vi hjälper dig med ansökan. Boka en kostnadsfri konsultation, så pratar vi om ditt barns situation och vad som passar er.

    Gratis konsultation

    1. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). https://doi.org/10.1176/appi.books.9780890425596
    2. Cortese, S., Adamo, N., Del Giovane, C., Mohr-Jensen, C., Hayes, A. J., Carucci, S., Atkinson, L. Z., Tessari, L., Banaschewski, T., Coghill, D., Hollis, C., Simonoff, E., Zuddas, A., Barbui, C., Purgato, M., Steinhausen, H.-C., Shokraneh, F., Xia, J., & Cipriani, A. (2018). Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: A systematic review and network meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 5(9), 727–738. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30269-4
    3. Cortese, S., Faraone, S. V., Konofal, E., & Lecendreux, M. (2009). Sleep in children with attention-deficit/hyperactivity disorder: Meta-analysis of subjective and objective studies. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 48(9), 894–908. https://doi.org/10.1097/CHI.0b013e3181ac09c9
    4. Daley, D., van der Oord, S., Ferrin, M., Danckaerts, M., Doepfner, M., Cortese, S., & Sonuga-Barke, E. J. S. (2014). Behavioral interventions in attention-deficit/hyperactivity disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials across multiple outcome domains. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 53(8), 835–847.e5. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2014.05.013
    5. Faraone, S. V., & Larsson, H. (2019). Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Molecular Psychiatry, 24(4), 562–575. https://doi.org/10.1038/s41380-018-0070-0
    6. Hours, C., Recasens, C., & Baleyte, J.-M. (2022). ASD and ADHD comorbidity: What are we talking about? Frontiers in Psychiatry, 13, Article 837424. https://doi.org/10.3389/fpsyt.2022.837424
    7. Mowlem, F. D., Rosenqvist, M. A., Martin, J., Lichtenstein, P., Asherson, P., & Larsson, H. (2019). Sex differences in predicting ADHD clinical diagnosis and pharmacological treatment. European Child & Adolescent Psychiatry, 28(4), 481–489. https://doi.org/10.1007/s00787-018-1211-3
    8. Sibley, M. H., Arnold, L. E., Swanson, J. M., Hechtman, L. T., Kennedy, T. M., Owens, E., Molina, B. S. G., Jensen, P. S., Hinshaw, S. P., Roy, A., Chronis-Tuscano, A., Newcorn, J. H., & Rohde, L. A. (2022). Variable patterns of remission from ADHD in the Multimodal Treatment Study of ADHD. American Journal of Psychiatry, 179(2), 142–151. https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2021.21010032
    9. Socialstyrelsen. (2024). Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism – Prioriteringsstöd till beslutsfattare och chefer. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/faf5515e645f420c9081dfa82daf9c46/2024-3-10229.pdf
    10. Young, S., Adamo, N., Ásgeirsdóttir, B. B., Branney, P., Beckett, M., Colley, W., Cubbin, S., Deeley, Q., Farrag, E., Gudjonsson, G., Hill, P., Hollingdale, J., Kilic, O., Lloyd, T., Mason, P., Paliokosta, E., Perecherla, S., Sedgwick, J., Skirrow, C., . . . Woodhouse, E. (2020). Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women. BMC Psychiatry, 20, Article 404. https://doi.org/10.1186/s12888-020-02707-9